LuckyRider Western Lifestyle – Westernridning
Text: Åsa Wikberg/Mia Kristoffersson Foto: istockphoto.com
Fakta från brandskyddsföreningen/lantbrukets brandskyddskommitté www.lantbruketsbrandskydd.nu
Lantbruket är den mest olycksdrabbade sektorn i Sverige. Siffror visar att 10–15 personer dör i olyckor inom jord- och skogsbruket varje år. Vi vet att många av våra läsare både bor på egen gård och har häst eller hästar på gården, därmed tillhör många av oss ovanstående riskgrupp. Men det är inte bara olyckor som kan ställa till besvär för gårdsägaren. I den här artikeln ska vi gå igenom några av säkerhetsriskerna som finns på en gård och hur man förhoppningsvis skall kunna förebygga eventuella olyckor och tänka säkerhet.
Elfel vanlig brandorsak
Allt fler äldre stall brinner ned och oftast sker detta på grund av elfel. Handen på hjärtat – har du själv haft någon kunnig som gått igenom gammal el-dragning i stallet och hur ser det ut egentligen – har du många “tillfälliga lösningar” som blivit permanenta? Det är sällan lösdrifter brinner och försäkringsbranschen beräknar att hälften av lantbrukets totala brandskadekostnader härrör från gamla stall som brinner ofta på grund av allt mer av oövervakad, och inte sällan neddammad, elteknik i stallarna.
Brand startar ofta därför att elsystemet både är åldrat och otillräckligt för eventuella nya verksamheter.
Lagring av foder och strö i djurstall
Mängden och lagringssätt av torrt brännbart foder och strö (hö, halm, spån) i eller i anslutning till djurstallar påverkar brandsäkerheten. Som grundregel ska lagring av brännbart foder och strö, utöver ett dagsbehov, ske avskilt från djurstall. Normalt ska djurstall avskiljas från brand i loge, lada, skulle, foderberedningsutrymme och andra utrymmen utanför djurstallet i 60 minuter eller ha ett skyddsavstånd på upp mot 15 meter.
Självantändning i hö, halm
Ett antal av bränderna inom lantbruket börjar i de utrymmen där hö, halm, spannmål, spån eller flis lagras. En del av dessa bränder orsakas av självantändning. Det är idag oklart hur stort problemet är och i vilken omfattning självantändning är den direkta brandorsaken, men med ny teknik och nya lagringsmetoder torde problemet ha ökat.
Halm- och gräsbränning
Varje år inträffar ett flertal bränder i lantbruksbyggnader och uthus till följd av halm- och gräsbränning eller vid eldning av ris och skräp. Dessa bränder orsakas ofta av att bränningen sker för nära byggnader och upplag eller får ett okontrollerat förlopp på grund av bristande säkerhetsåtgärder eller bristande kunskap om riskerna. På våren kan till exempel fjolårsgräs vara mycket eldfängt, vilket lätt ger upphov till snabb brandspridning. Vidare kan vindförhållandena växla snabbt. Felbedömningar vid eldning som leder till skada för tredje person kan ge rättsligt efterspel. Omfattande skyddsåtgärder måste därför vidtas och man bör noga överväga om det finns andra metoder än eldning.
Brand från maskiner och utrustning
Olika former av inomgårdsutrustning, bland annat halmhackar, transportfläktar, elevatorer, skruvar, kvarnar, krossar och torkfläktar orsakar ett stort antal brandskador. Många av dessa olika mekaniska processer sker utan tillsyn.
Uppvärmning, till exmeplel kupévärmare och värmefläktar, orsakar varje år ett stort antal brandskador. Provisoriska uppvärmningsanordningar utgör en stor riskfaktor. De bör därför snarast ersättas av fast installerade godkända anordningar.
Egen utrustning och lång utryckningstid
Egen släckutrustning på lämpliga platser i lantbrukets byggnader och på vissa maskiner utgör en förutsättning för att kunna bekämpa brand och rädda såväl djurliv som ekonomiska värden. Ett antal storbränder förhindras varje år genom en snabb första släckinsats med gårdens egen släckutrustning. Många försäkringsbolag tillhandahåller gratis brandsläckare och brandvarnare, har du inte fått någon ännu så ring och fråga. Det är ju nämligen billigare för försäkringsbolagen att förebygga än att ersätta.
Vi som bor på landet diskuterar ibland utryckningstiderna för polis och ambulans, men ofta bor vi lika långt från brandkåren och har kanske dessutom en brandkår som inte finns på plats på stationen när larmet går. Det betyder att utryckningstiden kan vara lång. Både liv och stora värden står på spel när det börjar brinna på gården och därför är det bra med en genomtänkt plan och att du har fungerande brandsläckare.
Gör en plan
Brandförsvarets arbete underlättas om du upprättat en insatsplan för din gård och den kan du sätta upp på väl synligt ställe. I stressen vid en brand är det svårt att samla tankarna och ge rätt information till brandförsvaret, därför är det bra att skriva ned var och hur djur ska räddas vid eventuell brand. Här anger man även var huvudströmbrytare finns och om man förvarar eventuella gastuber eller andra brandfarliga material i anläggningen. Brandkåren vill också känna till var du förvarar konstgödsel, särskilt ammoniumnitrat. Rita en enkel karta över gården och husen. Markera brandsektioner om sådana finns, var djur, gastuber, brandsläckare, branddammar, dyrbara maskiner och bränsletankar finns. Gå igenom planen med din familj och vad som skall göras vid en brand. Förvara planen så att räddningstjänsten lätt når den men rådgör om stöldrisken med ditt försäkringsbolag, för baksidan med att upprätta denna plan är att den avslöjar för eventuella tjuvar var dina tillgångar finns..
Tänk rätt direkt
Står du i begrepp att bygga stall? Dina materialval när du bygger kan ha stor betydelse för hur snabbt ett brandförlopp går. Kräv att väggens brandegenskaper minst motsvarar kravet D-s2,d0 enligt Europanormen EN 13501-1:2002. Du kan kolla hur snabbt olika väggmaterial flammar upp på www.lantbruketsbrandskydd.nu.
Försök har visat att relativt enkla byggnadstekniska åtgärder kan ge mycket god skadeförebyggande effekt. Försäkringsbolagen ger idag ofta premierabatter för olika skadeförebyggande åtgärder till exempel sektioneringsväggar. I LBK-rekommendation som du hittar hos Lantbrukets Brandskyddskommitté finns anvisningar hur det systematiska brandskyddsarbetet kan utföras inom lantbruket. Där finns även checklista och exempel på insatsplan.
Vad säger lagen?
Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO SFS 2003:778, 2 § 2 kap) ska ägare till och brukare av byggnader vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Åtgärderna kan vara av teknisk eller organisatorisk karaktär. Någon regelbunden tillsyn (tidigare kallat brandsyn) av lantbruk sker inte längre. Kommunen har på sitt bord att planera tillsynen utifrån de lokala riskerna och behovet av tillsyn, men alla lantbruk och hästanläggningar ska ha ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA).
Objudna gäster
På resor i USA har jag ibland mött förvånade och oförstående ranchägare som undrar varför i all sin dar vi låser hus och bil när vi är där.
”–Alla vet att vi har vapen och är inte rädda för att använda dem om det kommer inbrottstjuvar, så det är inget problem här” har jag fått höra några gånger. För oss svenskar är nog tanken att skjuta en inbrottstjuv som snor ens sadel lika otänkbart som att skjuta någon som går mot rött. Då är det bättre att försöka förebygga eventuella brott.
Många vill låsa om sin häst och sin utrustning, både på grund av värdet samt att man vill vara säker på att hästen inte ofredas på något vis. Det är inte förbjudet att låsa men tänk på att det blir svårare att utrymma djuren vid brand om dörrarna är låsta. Men det finns några olika lösningar; man kan sätta kodlås på stalldörren samt en skylt med mobilnummer till en ständigt bevakad telefon. Man kan även i stängt läge larma den olåsta dörren så att ingen kan passera utan att larmet går. Djurskyddsföreskrifterna kräver godtagbara förutsättningar för att kunna rädda djuren vid brand, och de hänvisar då till LBKs rekommendationer. Enligt dem kan man låsa stallar om någon ständigt finns på gården och kan gå ut och öppna vid brand. Men bor man några kilometer bort får man söka andra lösningar.
Larm och skyltar avskräcker
Man vill vara trygg i sitt hem och man vill att hästarna ska vara trygga i sitt stall eller i sin hage. Tyvärr så fins det diverse kriminella element som, speciellt sommartid, härjar på gårdar. Det gäller både stölder och hästskärningar. Ett första steg för att avskräcka dem till att komma in på din gård är att ha ett inbrottslarm och att skylta upp ordentligt att platsen är larmad. Inbrottstjuvar är väl medvetna om vad ett bra inbrottslarm innebär.
Har man haft påhälsning så vill man verkligen försäkra sig om att det inte sker igen och det är då många väljer att investera i larm och bevakning. Monterar man en övervakningskamera bör man dock kontrollera vad som gäller för den platsen som skall bevakas. Övervakningskameror kan du behöva tillstånd för.
En stor, dresserad hund som patrullerar kring stallarna har alltid avskräckningseffekt och dess skall både väcker de som sover och skrämmer inkräktare på flykten.
Försäkring
Till sist – var noga med att kolla vad som gäller hos ditt försäkringsbolag både när det gäller om du skulle råka ut för brand eller stöld från stallet. Det är nämligen inte alls säkert att du kan få ut ersättning vid en händelse och det skiljer mellan försäkringsbolagen. Några bolag är mer specialiserade just när det gäller stallar och lantbruksfastigheter. Du bör även kontrollera hur din försäkring täcker både häst och utrustning när du är ute på resa, till exempel på tävling.
