LuckyRider Western Lifestyle – Westernridning
Kan hästar se och komma ihåg tvådimensionella bilder? Lär de sig lösa problem genom att studera andra? Hur ser världen ut genom hästars ögon och är det verkligen viktigt att vara ledare över sin häst? Det och lite till pratade vi om med Emelie Deboussard från Kognitionsetologerna i Linköping.
Text och foto: Natalie Lindholm
Liksom de flesta ryttare har Emelie många gånger funderat på hur hästen egentligen uppfattar sin omgivning och till slut bestämde hon sig för att ta reda på fakta. Efter att ha läst en utbildning på Etologi och djurskyddsprogrammet i Skara flyttade hon ner till Lund för att studera kognitionsvetenskap i två år. Idag driver hon företaget Kognitionsetologerna med sambon Erik Johansson, tillsammans föreläser de om djur och människors interaktion och kognition. Det långa ordet Kognitionsvetenskap handlar egentligen om att titta på hur hjärnan bearbetar information den får in och vad man sen väljer att göra med den informationen. När man började med kognitionsvetenskap ville man lära sig att översätta det mänskliga tänkandet, man ville skapa en dator med mänskliga funktioner men idag ska vi inte prata om den mänskliga hjärnan, idag ska vi prata om hästen.
Ser på hästar med andra ögon
Emelie kliver ur bilen med ett stort leende och hennes svarta hund Luna rusar glatt runt på stallplan för att hälsa på alla hon inte sett idag. Vi träffas några kilometer utanför Linköping, på gården där Emelies häst, det 24åriga arabstoet Bartha står inackorderad. Vi har tagit plats på en bred uppsittningspall utanför en av lösdrifterna och i hagarna bakom oss kämpar solen med att torka upp efter veckans regn. Utanför stallet har en ryttare precis satt sig tillrätta på en rejäl fjording och snart rullar en hästdragen vagn in framför oss.
– Jag är så glad att jag hittade det här stället, säger Emelie som fick leta ett tag efter ett inackorderingsstall som erbjöd lösdrift.
– Jag hade konstant dåligt samvete när Bartha stod på box tidigare. När jag hade kvällsfodrat och satt mig i tv- soffan hemma visste jag ju att nu stod min häst i sin box, hade antagligen ätit upp sitt kvällshö och hade ingenting att göra i åtta timmar framöver, suckar hon. När Emelie börjar prata om sitt expertisområde gör hon det pedagogiskt men snabbt och några gånger får jag avbryta för att be henne utveckla en eller annan detalj. Att lära sig mer om hur hästen tänker hänger ihop med att lära sig kommunicera med sin häst och Emelie säger att forskningen hon tagit del av gett henne ett helt nytt sätt att se på Bartha.
– Jag lyssnar in min häst mycket mer idag och försöker jobba med positiv förstärkning. Jag tänker alltid; vad kan jag göra för att hästen ska förstå vad jag vill. Ofta skäller vi på våra hästar när det går fel och skyller på att de inte lyssnar när det i själva verket antagligen är vi som varit dåliga på att förklara, säger Emelie som menar att vi kan få ut mycket mer av våra hästar genom att stanna upp och lyssna och kanske låta hästen vara med och bestämma vad vi ska göra ibland. Emelie vill se mer forskning kring hästarnas sociala struktur. Det vi vet om hästar idag är sådant vi lärt oss genom att studera hästar i fångenskap. Vi skulle behöva studera hästar mer i sin naturliga miljö, i frihet i flock för att få rättvisa resultat, menar hon.
– Den forskning man gjort på hästar i frihet har till exempel visat att det här med ledarhingst och ledarsto kanske inte är så relevant utan att flocken är mycket mer dynamisk än så. Det finns faktiskt ingen riktigt forskning som styrker att du ska sträva efter att vara hästens ledare, trots att det är något alla pratar om, säger Emelie. Forskning visar däremot att hästar har ett väldigt bra minne. I tester där två olika personer jobbat med hästarna minns hästarna inte bara testerna, utan också personerna flera år senare och samtliga hästar väljer att hellre samarbeta med den person som gav dem flest belöningar och få krav. Så det här med hästminne är verkligen ingen underdrift. Emelie berättar att hästar också är väldigt bra på att koppla ihop händelser, antagligen mycket snabbare än vi inser.
Forskning pågår
När man läser kognitionsvetenskap ingår också en del neurovetenskap och idag görs bland annat forskning som vill ta reda på om djuren har förmåga att planera och tänka framåt för att se vad som ska hända i framtiden. Är de medvetna om sig själva och jaget och hur bearbetar de bilder och språk i hjärnan. I Lund forskar man just nu på att översätta hjärnans signaler så man ska kunna ta fram robothänder som översätter signalerna från hjärnan och fungerar som en riktig levande hand. Allt det man vet om människans hjärna har man fått fram genom forskning på apor men idag gör man mer och mer tester där man har frivilligt deltagande av djuren, något Emelie själv förespråkar.
– I USA har man till exempel börjat jobba med hundar som tränas att ligga absolut stilla inne i magnetröntgenkameror, sen visar man olika bilder eller säger olika ord för att se vad som händer i hjärnan under tiden. Det är jättehäftig, utbrister Emelie som tycker det är synd att vi inte kommit lika långt i att undersöka hästens hjärna. Det är trots allt lite svårare att få in en häst i en magnetröntgen. När det gäller hästen så har man tittat mycket på hur mycket hästar kan lära sig och om de kan se abstrakta tvådimensionella bilder. En studie som gjorts ville testa minnet på hästar och även se om de kunde generalisera kunskap. Man lät hästarna titta på tvådimensionella bilder och lärde dem att dutta med mulen på den bild som de lärt sig var den rätta. Hästarna lärde sig snabbt. Efteråt testade man det här igen efter sex år och sen efter tio år och hästarna kom ihåg. I en annan studie undersökte man huruvida en häst söker hjälp hos människan. Där såg man att i och med domesticeringen har hästen blivit lite sämre på problemlösning men att den oftare söker hjälp hos oss. Hos hunden som varit domesticerad betydligt länge är beteendet mer utvecklat men det kan hända att det även kommer gälla hästar framöver.
Hela reportaget hittar du i LuckyRider nr 4-2015!
