När man hör eller läser att något är nytt eller begagnat brukar man tänka på kanske en bil, en soffa eller en cykel. Men det jag har tänkt på just när det gäller detta är hästar. Och nej, man säger väl inte att en häst är ny eller att den är begagnad. Istället brukar man kanske säga att det är en grön, oerfaren och i vissa fall oinriden häst eller så är det en färdig, rutinerad tävlingshäst (eller en läromästare som många kallar denna typ av häst).
När det började bli ett samtalsämne hemma hos mig att vi skulle köpa häst, så ville jag så gärna köpa en helt grön unghäst och bygga upp den från grunden tillsammans med min pappa. Tänk att man skulle kunna säga att allt hästen kan har man själv lärt den! Dock så var jag endast 11 år gammal och hade ingen aning om vad det egentligen innebar att bygga upp en häst. Jag tänkte väl mest att det var bara att nöta alla reining-moment dag in och dag ut, i några år… Men sedan insåg jag att det var ju cowhorse vi skulle satsa på, och då förstår man direkt att det blir lite svårare. Först så måste man ju få fram en bra reining-häst och sedan kommer det ännu ett moment, kossedelen. Så självklart krävs det mer då. Det behövs ju tillgång till kor helst någon gång i veckan, kossegrindar, en anpassad arena som håller kossorna inne, en cutting-maskin och helst några hjälpredor som hjälper till att få ordning på kalvarna.
Men var det verkligen en bra idé allt detta? Att första hästen man köper är helt grön och behöver samma hjälp och instruktioner som ett barn? Speciellt om man vill tävla inom en hyfsad snar framtid så kan detta vara lite svårt. Frågar man experter så får man nästan alltid samma svar: Första hästen ska vara en rutinerad läromästare med erfarenheten och självförtroendet. Självklart så ligger det ju något i det. Om man pausar, spolar tillbaka och kollar lite mer noggrant så inser man fort att en grön häst är en extremt svår början, speciellt om man är i stort sett nybörjare själv. Det är ju som att en oerfaren bebis skulle lära en annan oerfaren bebis att gå och prata.
De flesta vet att en unghäst kräver mycket tid och även en hel del pengar. Något som är ännu viktigare att ha är kunskap. Det är inte enkelt att bygga upp en häst och det är något som kräver mycket erfarenhet och kunskap. Till skillnad om man köper en läromästare, som lär sin ryttare mycket, så måste man som ryttare ge en unghäst all kunskap och säkerhet och man får inte mycket tillbaka till en början.Man får inte heller glömma att man kommer behöva träna en unghäst på olika typer av vardagshantering. Såsom att hästen ska lyfta på hoven, flytta på sig, kunna bli skodd, kunna gå på transporten. Det låter som små enkla saker, men det krävs även mycket kunskap för att lära en häst detta på rätt sätt. Görs det på fel sätt är det lätt att det ger motsatt effekt, hästen kanske ser dessa situationer som jobbiga eller liknande, av olika anledningar.
Ovanpå detta krävs det även mycket social träning. Så man kan nog räkna med ett antal tävlingar man åker på, endast för att få hästen van vid att vara runt andra hästar och människor i en lite mer stressig miljö. Vissa hästar är helcoola med massa människor och ljud runt sig, medan andra hästar är väldigt känsliga för nya intryck.
Med detta sagt så vill jag komma fram till att jag är väldigt glad att min pappa tog ner mig på jorden när vi köpte en häst vi kunde åka ut och tävla med. När vi började prata om att köpa häst så frågade han mig en enkel fråga: ”Vill du A) ut och tävla och ha kul, eller B)vill du gå hemma och vara lite små frustrerad över din unghäst i några år framöver?” Som ni nog kan räkna ut var alternativ A ett ganska självklart val. Tack vare detta var vi ganska snabbt ute på tävlingsbanan och njöt av att vara med i denna fantastiska miljö med hästmänniskor. Jag känner nu att jag hade ångrat mig om vi köpt en grön unghäst. Är så tacksam över att jag har fått vara ute och tävlat med min nuvarande häst och kommit in i gemenskapen inom sporten istället för att sitta hemma och nöta med en unghäst. Har aldrig haft så roligt som när jag är ute på tävlingar, både när det kommer till själva tävlandet, miljön, vännerna och hästarna. Men jag måste säga, att den gemenskapen som finns mellan hästmänniskor skulle jag aldrig byta bort. Inte ens mot att bygga upp en unghäst. Eller i alla fall inte förrän jag känner att jag har tillräckligt kunskap så jag har något att lära hästen. Men även då kommer jag, som jag tycker alla borde göra, ta expert-hjälp.