Stängsla rätt

Text: Åsa Wikberg  Foto: istockphoto.com

[private]

Vissa hästar är riktiga houdinis och tar sig ut ur sin hage på det mest fantasifulla sätt. Men ofta är det dåliga stängselkonstruktioner i kombination med uppjagade eller skrämda hästar som gör att man får hästar på rymmen.
Men vems ansvar är det när hingsten tjuvbetäcker grannens sto eller när man får egendom och grödor nedtrampade av grannens lösspringande hästar? Stängsel regleras i ett antal lagar och situationen avgör vilka regler som gäller.

Olika lagar

I ägofridslagen ges djurägaren eller den som ”till underhåll eller nyttjande mottagit ett djur” ett strikt ansvar för skador på mark och gröda. Trampas bondens åker sönder och samman är det ägofridslagen som gäller. Skulle lösspringande hästar orsaka skada på andra djur, människor eller egendom är det dock skadeståndslagstiftningen som träder in. Här tar man hänsyn till om djurägaren varit vårdslös eller ej. Om en häst på rymmen förorsakar en trafikolycka är det trafiklagstiftningen som gäller och där har bilföraren alltid ett stort ansvar.
Djurskyddslagen säger att betesmarker och drivningsfållor ska vara fria från föremål som kan skada djuren. Stängslet skall vara väl uppsatt och vara utformat så att djuren under normala förhållanden inte kommer till skada. Nät och trådar ska vara väl spända.
Gamla oanvända stängsel kan enligt Miljöbalken klassas som nedskräpning och markägaren kan åläggas att ta bort stängslet. Det är också gamla kvarlämnade stängsel som utgör störst fara för vilda djur.

Faror

Rätt använda är elstängsel effektiva men de kan även förorsaka problem. Vilda djur går ofta rakt igenom den och kan riva med sig både rep och stolp, med rymningsrisk som följd. Tjock päls på hästarna under vintern eller täcken gör att hästen inte uppfattar eltråden som otäck och de kan gå rakt igenom den. Ett dåligt uppsatt eller nedrivet elstängsel kan förorsaka svåra skador på hästarna om de fastnar i tråd, rep eller plastband. Har man stängsel med järntråd kan skadorna bli än värre. Tråd och rep som snärjer sig runt hästens ben kan ge upphov till allvarliga skador på både muskler och senor.
Dåligt skötta stängsel eller kvarlämnade oanvända stängsel kan därför vara farliga både för hästarna och även för vilda djur som rör sig i området. Tyvärr finns det alltför många taggtråds- och järnstrådshärvor som ligger och skräpar i skog och mark. Kvarlämnade stängsel kan snabbt förvandlas till en dödsfälla om djuren fastnar i det.
Många frågor
Vilken stängseltyp man väljer till sina hagar beror ofta på många olika faktorer. Vilken budget man har kan spela en central roll, men även hur stora områden som skall hägnas in, hur mycket underhåll man vill ägna sig åt och om stängslet är tillfälligt eller permanent.
Om man har tillgång till nätel eller måste använda batteri är en annan viktig fråga. Även vilka typer av hästar som skall inhägnas spelar in. En liten shettis ställer andra krav än en fullstor nordishingst. Ofta väljer man att ha extra åtgärder i form av höjd på staket och dubbla staket när man har hingstar, rymningsbenägna hästar eller hage i hårt trafikerade områden.
Stängsel är även ett ingrepp i den visuella miljön kring en gård. Har man ett påkostat och vackert boende vill man kanske att även hagarna ska ramas in på ett sätt som passar byggnaderna i övrigt.

Olika typer av stängsel

Det finns som du säkert redan vet många olika typer av staket och stängsel som passar alla plånböcker och krav.
Elstängsel finns som band, tråd eller rep. När man stängslar in hästar ska man ha två eller tre trådar i stängslet på 60 + 90 + 120 centimeters höjd.
Här kan man titta på livslängden på band och rep men även på hur synliga de är för häst och andra djur.
Staket i plast kan vara ett snyggt och bra alternativ ur underhållssynpunkt då de inte kräver så mycket underhåll. Dock får man vara uppmärksam på hur stark kyla staketet tål utan att det blir sprött och spricker, vilket kan innebära en skaderisk för hästarna.
Trästaket är riktigt snyggt och det finns färdiga lösningar i många olika varianter. Allt från tryckt virke till specialträ med extra lång hållbarhet. Men generellt sätt kräver det underhåll, speciellt om det är vitmålade staket man vill ha. Ett trästaket kombinerat med eltråd som går på insidan av staketet är en mycket bra lösning på inhängningen, men det kräver som sagt en lite större plånbok om man inte har en massa överblivet virke liggande på ladugårdsvinden.
Fårstängsel och taggtråd skall inte användas till häststängsling. Dels för att det är olämpligt ur skadesynpunkt – hästarna riskerar att fastna och skada sig, men även för att taggtråden ju är förbjuden numera. Även järntråden kan det finnas anledning att fundera över. Den brister inte lika lätt som eltråd och rep och utgör därför en större skaderisk för hästen om den springer igenom den. Dessutom är det svårare för hästen att se ståltråden än rep och band.

Stängselstolp

De flesta väljer att stängsla större områden med någon form av stolp och elband eller elrep. Men vilket material skall man då använda sig av?
Man bör tänka på att välja ett elstängsel som leder strömmen bra och när man köper band, rep eller tråd kan man titta på ohm-talet. Ju lägre ohm-tal, desto bättre leder stängslet ström. För att förbättra ledningsförmågan blandar man in koppar i stängslet, i stället för att bara ha rostfritt stål.
Men inte bara repet spelar in, även isolatorerna är viktiga och om man köpt ett bra elrep eller band och bra aggregat så ska det kompletteras med bra isolatorer för optimal funktion.
Om man valt  elrep ska stolparna stå på mellan fyra till sex meters avstånd och till elband brukar rekommendationen vara något kortare avstånd.
Är det ett mer tillfälligt staket kan man använda plast- eller glasfiberstolpar till stängslet, men alla som haft plaststolpar i en vinterhage vet att det blir problem att få ned nya i backen om de bryts – plast och glasfiberstolparna  har trots allt inte samma hållbarhet som tryckta stolpar.
Till ett permanent stängsel med el kan man använda tryckimpregnerade stolpar som håller längre för att sitta i jorden. Till grindöppningar och hörn väljer man en grövre dimension och anpassade isolatorer.

Nät eller batteri

Hästar är mycket känsliga för el och vet oftast om strömmen är på eller ej bara av att vistas i närheten av repet. Har man till exempel får eller nötdjur kräver de helt annan kräm i aggregatet än vad hästar gör.
Det finns en mängd olika elaggregat i handeln och här får man titta dels på hur stort aggregat man behöver – hur många kilometer tråd kommer du att sätta upp och hur ser miljön i hagen ut? Är det kvistar som hänger ned och ogräs som växer upp och tar effekt från stängslet? Kan du ansluta aggregatet till elnät eller måste du ha ett batteridrivet aggregat?
Ett batteridrivet aggregat måste kollas ofta och laddas. Det finns även batteriaggregat som går på solceller. Vissa  aggregat går både på elnätet och batteri och om det uppstår ett strömavbrott går aggregatet automatiskt över på batteridrift och när strömmen kommer tillbaka skiftar det tillbaka till elnätet igen.

Mera läsning

Även om man stängslat efter konstens alla regler finns fortfarande skaderisken kvar i hagen. Det är viktigt att du går igenom hela hagen för att titta efter kvarglömda järntrådsbitar, gamla bondgårdssoptippar, glasflaskor, gamla brunnar och annat som hästarna kan skada sig på.
Användningen av elstängsel regleras av en standard. Den finns för att undvika eller minska risken för djur- och personskador samt brand i samband med användning av elstängsel.
Hos Jordbruksverket kan du hitta mer information om vad som gäller för stängsel, risker samt goda råd om hur man sätter upp ett bra och säkert stängsel till sina hästar.

[/private]