Att bygga ridhus

En dröm för de flesta hästmänniskor är att ha tillgång till ett ridhus, och är det sedan ett eget blir hästlivet än trevligare – speciellt vintertid.

NR 2/2010
Text: Lars Bråve  Foto: Mia Bråve

[private]

Vintrarna blir våtare och varmare och underlaget både på uteridbanor och i terrängen mjukare och gropigare i söder och isigare längre norrut. Att bygga ett eget ridhus går att genomföra, men det är förknippat med mycket arbete både före och under byggnationen och kostar en hel del pengar.  Artikeln är baserad på de erfarenheter vi fick under sommaren 2008 då vi uppförde ett ridhus med tillhörande saloon och läktare. Byggperioden sträckte sig från början av juni till mitten av november.

Ordna finansiering

Första förutsättningen för att kunna bygga ett ridhus är att finansieringen är ordnad. Lån, byggnadskreditiv, likviditet, räntor och amorteringar skall gås igenom. I stora drag kan konstateras att en ungefärlig fördubbling av offertsumman från ridhusleverantören är kostnaden man skall räkna med som slutsumma. Tala med kommunen angående bygglov. Är det en lantbruksegendom behövs det normalt inte bygglov för ex. maskinhallar, men för ett ridhus skall man skicka in ritningar och ansökan. Sök EU-bidrag via länsstyrelsen, men räkna med att det tar lång tid -upp till ett år- innan det kommer ett svar, och räkna inte in detta eventuella bidrag utan ta det som en glad överraskning om det kommer.

Var och hur skall ridhuset placeras?

Hur ser marken ut? Kanske behövs det dränering även under ridhuset. Dränering runt huset skall göras på ett ordentligt sätt oavsett övrig dränering. Tänk på att mellan 1/3 till ¼ av kostnaden ligger osynligt under huset Kontrollera om det finns bättre markförhållanden på något annat ställe. Ju mer det lutar desto mer schaktmassor skall bort och desto mer fyllnadsmassor kommer att behövas.  Många gånger blir man ”hemmablind”. Tag hjälp av några goda vänner och diskutera ev. alternativa platser. Det kanske blir bättre att lägga huset på kortsidan av en befintlig ridbana istället för längst med denna.
Nästa steg är att skicka ut en offertförfrågan, men innan dess skall ni ha bestämt er i stora drag vilken typ av ridhus ni vill bygga. Längd, bredd, höjd, plåt, sten/betong, vindnät eller lockpanel. Stålstomme eller limträ. Behövs det isoleras? I Södra Sverige är isoleringsbehovet inte så stort. Kanske en kombination av olika material. Hur mycket ljusinsläpp och var dessa skall placeras. Höjd på dörrar och portar. Tänk på att man skall kunna köra in i ridhuset med stora fordon. En mindre dörr ca 1.2m – 1.4 m bred för insläpp av hästar så att man inte behöver öppna stora porten varje gång det skall ridas. Ett ridhus innebär alltid en fuktig miljö och här kan ett vindnät göra stor nytta. Åk ut och titta på olika ridhus. Alternativen är många och flertalet av ridhusleverantörerna är öppna för en diskussion.
Be om offerter från så många som möjligt. Dels på stomme och stomresning men även på ”nyckelfärdigt” hus. Det är mycket arbetet som återstår när väl stomme och takåsar sitter på plats och arbetskostnaden kan bli hög. Det är en fråga om hur mycket arbete man själv kan lägga ner och då tillsammans med snälla och vänliga släktingar och grannar.
I offertsvaren skall klart anges vilken typ av material samt mängd och antal som ingår. Kontrollera noga med offert och följesedlar att rätt material levereras. Tänk också på betalningsvillkoren. Vi möttes av många olika förslag från förskottsbetalning till mer normala ”30 dagar efter leverans”.

Underlaget A och O

När beställningen är gjord börjar grävandet. Plötsligt ser gården ut som ett månlandskap. När grunden var klar hade det gått åt 3000 ton fyllnadsmaterial vilket vi hämtade från tunnelbygget på Hallandsåsen. Materialet som är en blandning av stenmjöl, sand och lera är så tungt så det behövs inte mycket paddning. Botten blev jämn som ett dansgolv och med hjälp av diverse instrument blev det exakt vågrätt.
När kranbilen anlände ville man kunna köra in och parkera på den blivande medellinjen för att på så sätt kunna resa och skruva samman stommarna.
De fyra hörnen skall vara korrekt inmätta, avstånden samt nivån på plintarna vara exakta. Vi tog hjälp av en tekniker från kommun som kom med olika mätinstrument samt GPS och rättade in hörnen och plintarna. Det finns möjlighet att köpa helt färdiga plintar med fastgjutna fästjärn och ramverk och i priset ingår även utsättningen. Man kan också själv gjuta och armera betongplintarna och fästjärnen i ex oljefat eller stora betongrör vilket vi gjorde. Det var mycket spännande när de första stommarna skulle resas. Avvikelse på 1,5 cm. mellan plintarna kunde accepteras, men inte mer. Som goda och glada byggnadsamatörer höll vi andan, men det fungerade. Det fungerade tills en sen kväll då sista gavelstommen var rest och kranbilen skulle lämna huset. En trött montör glömde att fälla ner kranen varför två sektioner vred sig runt sin egen axel.  Det behövdes ingen diskussion utan vår leverantör kom två dagar senare och efter ytterligare en vecka var ersättningsmaterial uppsatt.
Rätt vad det var stod det ett naket ridhus på gården. 22 * 44 m som skulle kläs med tak, väggar, läktare, veranda, boxar, lampor och saloon. Nu började spikandet och skruvandet. En skylift hyrdes så att vi kunde börja sätta upp alla takåsarna. I offerten framgick att en del av åsarna skulle monteras av leverantören, men merparten fick vi göra själv. Takhöjden blev 7 m så det var inga svindlande höjder, men det var en obekväm arbetsställning.

Ljust med vindnät

Vi började med väggarna och hade tidigare bestämt oss för lockpanel. Reglar sattes på plats och spikandet började. Det gick fortare än vi räknat med. Port, dörrar och fönster kom på plats.  Södergaveln består av vindnät och med hjälp av tryckimpregnerade läkt och lite pusslande kom även detta upp. Det känns som att rida utomhus när man rider mot vindnätsgaveln. Övre delen av långsidorna, ca 1.5 m skulle också kläs med vindnät och även här fordrades lite improvisation. Norra gaveln består av lockpanel och här behövdes både långa stegar och en skylift. Sist lade vi på taket och eftersom takplåtar och ljusinsläpp var korrekta i längd gick även detta arbete fortare än beräknat.  Sargen är helt lodrät och består av gran, sågade som råplank, men inte kantsågade, och med ett litet avstånd mellan planken. Mellan plank och ridhusvägg sattes några tvärslåar upp som förvaring till bommar och annat hindermaterial.

Huvudbry

Sedan kom ridhusbotten och vi konstaterade att efter ha frågat tio ridhusägare samt ryttare i olika discipliner och läst Svenska Ridsportförbundets rekommendationer hade vi femtioelva olika svar. Alla, antingen man är ridhusägare eller inte, har en egen uppfattning om hur en botten byggs upp. Det vi gjorde var följande:
Längst ner mot grunden (hårdpackad blandning av stenmjöl, sand och lera) sattes exakt i våg, en tryckimpregnerad 200mm * 45mm planka. Vi började fylla på med ca 15 cm grus kallad 0/18 vilket paddades ganska löst. Över detta lager kom ca 5-6 cm stenmjöl 0/2 mm som dränktes i vatten och paddades ett stort antal gånger. Det blev inte ens ett märke efter traktorn på denna yta när den hade torkat upp. Vi lade ut 4 cm. galoppsand som sista lager. Denna sand är speciellt harpad, innehåller lera och är mycket tung när den är fuktig. Låter man den torka, vilket tar några månader fungerar den perfekt för all typ av ridning och även för reining. Den släpper inte i snabb galopp och går att stoppa på.
Dränering runt ridhuset är mycket viktig. Vi grävde brett och djupt och lade ner rören för vattenavrinningen från stuprören och dräneringsslang och detta kopplades in i en brunn. ”Diket” fylldes med grov stenkross.

Saloon kom till

Under byggtiden fick vi lite tankar om hur läktare och en eventuell saloon skulle utformas och 4 m. av ridhuslängden gick åt. Rätt vad det var kläcktes idén om en veranda och denna hamnade i västnordvästlig riktning. Vi ser fram emot solnedgångarna då det blev en mycket vacker utsikt över hagar och fält.  Under läktare och saloon på en yta av 22 * 4 m byggde vi två stora boxar på 5 * 4 m för tävlingshästarna. Golvet mellan boxarna består av 38 mm. råplank. Det blir tystare och mjukare jämfört med ett betonggolv. Vi försökte att göra hela ridhuset westerninspirerat med så mycket rått virke som möjligt och stockar som bärande element. Lärkträdsplank, som med sin vackra rödaktiga färg ger väggarna en speciell lyster, användes som beklädnad.
Uppe på läktaren och framförallt i saloonen kom snickarglädjen fram. Även här användes råplank till väggar, bord, bar och bänkar.

Bra och billigt ljus

Vi fick många offerter på det elektriska, men hade bestämt oss för att inte ha hängande lysrör i vajrar upp i taket. Efter lite letande och kontakter fann vi en keramisk metallhalogen. Fördelen med dessa är att vi med lite hjälp från leverantören kom ner till sju lampor i hela ridhuset och varje lampa drar endast 150 watt med en brinntid på ca 20000 timmar. Armaturen är i sig dyr, driftskostnaderna blir låga, men det blev betydligt billigare och vackrare än lysrörsarmatur. Till detta kommer att de var mycket enkla att sätta upp med endast en längsgående el-sladd och stickkontakt till varje lampa.
Tack vare den milda hösten hann vi med att grundmåla allt trä med skyddsfärg och då taket är svart, vindnätet rött valde vi en brun hasselfärg. Resultatet blev ett ridhus som smälter in i naturen och omgivningen.

[/private]