Unghästträning med Peter Ljungberg: Inridningen

LR 3/2009
Text: Peter Ljungberg

[private]

I förra avsnittet pratade vi om uppsittning, den första tiden i sadeln och de första grunderna som vi lär hästen. Första veckan red jag hästen max 20 min per gång, men gärna 5-6 dagar i veckan. Det är antal gånger jag rider hästen inte tiden jag sitter på som är viktig. Hästen lär sig av upprepning och innan de första övningarna med hästen sitter bra så har det gått ungefär 30 dagar, och då har det varit mest skritt och trav den första månaden.
Hästen är nu bekväm med att bära en sadel med ryttare och att ha träns på sig. Denna första tid är det väldigt individuellt hur hästen har tagit  till sig träningen. Alla hästar är individer och därmed också olika och hur de tagit inridningen är väldigt individuellt. Vi kommer nu att bygga vidare och prata om de följande 60 dagarna alltså dag 30 till 90.

90 dagar som princip

Av erfarenhet vet jag att det krävs cirka 90 dagars träning för att få en bra grund hos unghästen. De första 30 dagarna innebär bara att leka fram en trygg och harmonisk häst som börjar gå undan för tryck. Följande 30 dagar bygger jag på med lite mer krav och då kommer ofta de första protesterna.
När dessa inträffar gäller det att finna en bra väg ur det, så vi kan återgå till en trygg och harmonisk häst som vi kan ställa något högre krav på. Viktigt här är att komma ihåg det grundläggande kravet vi har på hästen – att få den att gå undan för tryck.
Den följande månaden, dag 60-90, befäster vi hästens kunskap, förfinar hjälperna och får den trygg i ridningen. Under inridningen av mina hästar tänker jag inte så mycket fysik som på teknik. Tekniken är att få hästen att förstå vad jag vill att den ska göra. Men självklart tränas alltid hästens fysik så fort vi tränar den. Tanken är mest att lära in grunderna – få hästen bort från tryck – men i slutet av de nittio dagarna lägger jag in små övningar som stärker hästens fysik också.

Utprövat koncept

När jag rider in hästar använder jag mig av ett utprövat och väl genomtänkt koncept som utvecklats genom åren. Rider du själv in hästar så rekommenderar jag att du använder dig av ett välbeprövat koncept som du lär dig av en tränare med erfarenhet.
Tror du på det koncept du valt så håll dig till det och låt det ta tid. Det är viktigt att inte hoppa mellan olika koncept och ideer utan följa en röd tråd hela vägen, detta för att hästen lär sig genom upprepning.
Grunden till hela hästens utbildning lägger vi under dessa första tre månader. All träning efter det innebär egentligen bara att göra hästen känsligare för hjälperna, förfina hjälperna och att kombinera olika hjälper och rörelser.

Bogkontroll

Efter de första veckornas inridning så börjar jag arbetet med att få bättre bogkontroll på hästen. Det är viktigt att tänka på att hästen går åt det håll vi styr bogen inte dit huvudet pekar.  Jag börjar därför med övningar där jag ställer hästen både utåt (kontraställd), där jag ställer den inåt och även har halsen rak medan jag styr hästens bog med korrekt balans åt det håll jag vill. Jag börjar också bestämma mina ridvägar mer exakt. Jag använder mig här gärna av koner som exempelvis kan ställas upp i ett ”diamant mönster”. Jag rider här runt på volten och styr sedan igenom volten på ett rakt spår och sedan ut på volten igen. Jag styr hästen genom volten genom att öppna upp mina hjälper – skänkel, tygel – dit jag ska, lägger an min ytterskänkel precis bakom sadelgjorden, lägger an min yttertygel mot halsen på hästen (grunden till neckreiningen). Eventuellt kan man behöva hjälpa till med innertygeln, ett lätt tag i riktning mot din inneraxel som släpps ut så fort hästen börjar svänga. Här är viktigt att tänka på att var hand har sin sida, ingen hand får åka över på ”fel” sida mankammen och att inte hålla händerna bredare än sina axlar.
Ett moment i träningen som jag tycker är viktigt är att om jag rider framåt med hästen mjukt i bettet, benen mjukt emot och jag tar bort min skänkel så vill jag att hästen stannar och ryggar (ger och går undan för tryck). Att hästen ger för tryck är ständigt återkommande och har en självklar plats i min röda tråd.

Samling

Nu börjar det även bli dags att be hästen om lite mer samling. Först i skritt men sedan också trav. Galoppen väntar vi med ett tag till eftersom hästen oftast inte är nog stark för att orka bära sig i en samlad galopp ännu.
När jag vill att hästen ska samla sig – söka sig nedåt och höja ryggen – plockar jag sakta upp mina tyglar och precis innan ”handen och munnen möts” börjar jag använda mina skänklar i en pendlande mjuk rörelse. Nu vill jag att hästen ska ge, söka sig framåt neråt, vilket den i början antagligen inte kommer göra. Jag ökar då sakta trycket från både skänklar och bett tills hästen ger och då släpper vi ut – eftergift. Att tänka på här är att man ska vara väldigt långsam i handen och att desto mer bett man använder desto mer använder man sig också av skänkeln.

Varför sporrar

I förra numret pratade vi lite om sporrar och jag tänkte gå vidare lite i detta ämne. Efter trettio dagars träning börjar vi använda dem lite mer i våra övningar. Sporrarna används egentligen i tre syften: I sidförflyttningarna där vi ger ett konstant tryck tills hästen ger för min skänkel (1, 2 eller kanske senare 3 steg) sedan tar vi bort sporren och slappnar av igen.
I samlande syfte, jag tar lätt i tygeln, när hästens mun och min hand möts lägger jag an min skänkel. Om hästen då inte ger och samlar sig, vilket är det optimala, så fortsätter jag i samma takt (pendlande rörelse) att använda min sporre.
Längre fram i träningen använder jag mig också av min sporre för att få hästen att gå fram utan att jag behöver bära runt den. När jag rider hästen vill jag att den ska gå i det tempo jag vill med endast en mjuk kontakt av min vad precis under paden. Gör hästen inte det så ber jag med mer skänkel och röstkommando. Lyssnar den fortfarande inte då tar jag i med skänkeln och sporren ordentligt en, två, tre eller så många gånger det behövs. Tills hästen lägger sig i det tempo jag vill ha. Detta är inte elakt som det kan se ut i en amatörs ögon. Det jag däremot tycker är rent djurplågeri är ett evigt gnuggande och pickande med sporrarna hela tiden.  Så undvik det!
[/private]