Från cell till fölunge

När man väntar föl så är det många olika frågor som inställer sig;
Vad är det egentligen som händer under fosterutvecklingen. Vilka kontroller bör man göra och hur tar jag hand om stoet på bästa sätt. I denna artikel beskrivs fölets utveckling från cell till färdig individ.

LR 3/2008
Text: Johan Hellander
Illustration: Staffan Philipsson

[private]

Utvecklingen av ett foster startar med att äggcellen befruktas av en spermie i övre delen av stoets äggledare. Äggcellen kommer från en vätskefylld äggblåsa (follikel) som vuxit i äggstocken och spruckit. När follikeln brister sköljs äggcellen ut och fångas upp i äggledaren. Spermien tar sig upp i äggledaren dels via livmodern och äggledarens muskelsammandragningar, dels av egen kraft. Fosterutvecklingen räknas i dagar från ägglossningsdagen.

Dag 5-6

Det befruktade ägget kommer till livmodern dag 5-6 i form av en rund kompakt cellklump som är mindre än 0,5 millimeter stor. Cellklumpen omgärdas successivt av en kapsel och den vätskefyllda gulesäcken börjar bildas.
Stoet – se & göra:
Dag 6-7 kan det befruktade ägget sköljas ut och flyttas till ett annat mottagarsto genom embryotransfer.

Dag 14

Embryot har alltsedan ankomsten till livmodern
varit fritt rörligt och med hjälp av muskelsammandragningar i livmoderväggen åkt runt genom hela livmodern. Denna rörlighet är en viktig del av presentationen av embryot för stoet och därmed dräktighetens bevarande. Embryot ligger nu på botten i en liten vätskefylld fosterblåsa som är 1-2 centimeter stor.
Stoet – se & göra:
Från dag 12 kan fosterblåsan ses med ultraljud.

Dag 17

Livmodern blir alltmer konstant sammandragen som en följd av de hormonförändringar som nu sker. Kontraktionen medför att fosterblåsans rörlighet förhindras och att den i stället fixeras på en plats i livmodern. Fosterblåsans storlek varierar mellan 1,5 och 3 centimeter, mycket beroende på hur hårt kontraherad livmodern är. I en väl sammandragen livmoder kan fosterblåsan få ett päronformat i stället för ett helt runt utseende.
Stoet – se & göra:
En första dräktighetsundersökning bör göras dag 17-19. Finns misstanke om tvillingdräktighet (till exempel två ägglossningar) bör den första dräktighetskontrollen göras redan cirka dag 14, innan fixeringen av fosterblåsan har inträffat. Fosterblåsorna kan då lättare säras och en klämning av den ena tvillingen kan utföras säkrare.

Dag 24

I botten på fosterblåsan ligger embryot som bara är ett par millimeter stort.
Stoet – se & göra:
Från dag 24 kan man med ultraljud se förstadiet till hjärtat slå.

Dag 30

Inuti fosterblåsan växer livmoderkakan till. Detta ses med ultraljud som en sträng som löper mitt i fosterblåsan och som embryot hänger i. Denna utvecklingsförändring samt tydliga hjärtslag är viktiga tecken på ett välutvecklat embryo. Storleksmässigt har det dock inte hänt så mycket, utan fosterblåsan är oftast bara någon centimeter större än vad den var vid förra dräktighetskontrollen dag 17-19. Utan ultraljud kan fosterblåsan kännas som en drygt 3 centimeter stor utbuktning på livmodern.
Stoet – se & göra:
Cirka dag 30 bör den andra rutinmässiga dräktighetsundersökningen göras. Detta är den viktigaste dräktighetsundersökningen eftersom det nu måste avgöras om dräktigheten ser normal och välmående ut.

Dag 60

Fostret är så utvecklat att det relativt tydligt framgår att det nu är ett hästfoster, men exempelvis skiljer sig storleksförhållandena mellan olika kroppsdelar mycket från det nyfödda fölets. Huden är mycket tunn och delvis genomskinlig. Hela fostret har en ungefärlig storlek som en hamster. Skelettdelar kan skönjas med ultraljud. Könsorganen har börjat utvecklas.
Stoet – se & göra:
Mellan dag 60 och 70 kan en erfaren veterinär med hjälp av ultraljud med relativt stor säkerhet bestämma fostrets kön.

Dag 100

Fostret väger nu knappt 0,5 kilo. Enstaka hårstrån har börjat bildas runt mulen.

Dag 150

Nu börjar en snabb tillväxtperiod av hela fostret. Från två till tre kilo ökar vikten med i genomsnitt cirka 0,25 kilo per dag. Ögonfransar kan ses på vad som börjar bli ögonlock. Alla skelettdelar inklusive revben och större organs olika delar, till exempel hjärtats olika hålrum, kan tydligt ses med ultraljud.
Stoet – se & göra:
Tänk på att stoets näringsbehov ökar kraftigt under sista delen av dräktigheten. Stoet bör vaccineras mot virusabort vilket sedan upprepas vid sju och nio månaders dräktighet. En sista dräktighetsundersökning bör göras eftersom den ökade fodergivan efter denna tid lätt kan göra
stoet lika rund om magen som om hon var fint dräktig. Att sedan, alldeles för sent under nästa betäckningssäsong, upptäcka att stoet inte är dräktigt är naturligtvis onödigt.

Dag 240

Fostret väger 10-15 kilo. Man- och svanshår har utvecklats. Fosterrörelser kan ses och kännas genom bukväggen på stoet.

Dag 300

Hela huden är behårad men en tunn fin päls av slutlig färg. Fölet kommer att födas helt utan egna antikroppar och är beroende av att från stoet och råmjölken få rätt sorts infektionsskydd mot de bakterier och virus som möter fölet vid fölning.
Stoet – se & göra:
Det är nu hög tid att flytta stoet om hon inte ska föla i sin hemmamiljö. Stoet skall senast en månad före fölning vaccineras mot stelkramp och hästinfluensa.

Dag 320

Normal dräktighetslängd är 320-365 dagar. Vanligast är 335 dagar. Fost­ret ligger oftast på rygg i livmodern ända till strax före fölning. Aktiva fosterrörelser samt födselvärkar lägesrättar fostret så att fölningen, i de flesta fall, sker med utsträckta framben och huvudet i höjd med framknäna.
Stoet – se & göra:
Assistera fölningen vid behov och betrakta sedan andäktigt det under som naturen återigen har skapat från två små celler.

Fotnot: Artikeln är tidigare publicerad i tidningenarna Travhästen och Ridsport.

[/private]