Avvänjning av föl

Av tradition har man alltid sagt att föl skall vänjas av vid 4 – 6 månaders ålder, trots att det inte finns någon biologisk orsak att göra det om sto och föl är i god kondition. Denna uppfattning lever kvar från en tid då man använde stoet i arbete och det var besvärligt rent praktiskt att ha ett föl med hela tiden. Ofta fick stoet arbeta så hårt att hon inte kunde/hann äta så att det räckte både för att kunna arbeta och ge di. Idag är situationen en annan. Många av våra fölston går enbart i avel eller promenadrids på sin höjd. Varför skall vi då vänja av fölen så tidigt som vid 4-6 månader?

NR 7/2010
Text: Hästrådgivare Margareta Bendroth   Foto: istockphoto.com

[private]

Hur gör vilda hästar?

En hästflock består av hästar av olika kön och åldrar. Fölen går kvar med sina mammor i flocken i flera år, tills de blir könsmogna. Om stoet är dräktigt på nytt diar fölet tills mamman själv vänjer av det vid ca 8-10 månaders ålder, då det nya fostrets tillväxt är som störst. Vad som får stoet att vänja av sitt föl vet man inte, bara att det ofta sker från en dag till en annan. Är stoet inte dräktigt igen kan fölet få dia i minst 1 – 1,5 år. Efter avvänjningen går fölet fortfarande kvar med mamman, även om det leker mer och mer med andra unghästar – familjebanden är starkare än banden med jämnåriga. Fölet får fortsatt trygghet och hjälp att överleva från de vuxna hästarna och uppfostras också av de andra i flocken så att de blir socialt kompetenta.

Digivningsperioden

Fölet är en följare vilket innebär att det diar lite och ofta, från ca 8 ggr/tim som nyfödd till ca 1 gång/tim som 5 månader gammalt. Ännu 8 månader gammalt diar fölet ca 12 gånger om dygnet. Mjölken är en viktig, perfekt anpassad näringskälla för fölet och ett sto på 500-600 kg kan mjölka över 20 kg per dygn. Vid juvret sitter även körtlar som avsöndrar lugnande feromoner, så fölungen diar också när den är rädd och behöver tröst.

Fölets utveckling

Föl växer mycket fort, detta för att kunna överleva rovdjur och bistra vintrar. De första fyra månaderna växer ett varmblodsföl ca 1,2-2 kg per dag. Vid 12 månaders ålder har fölet – oavsett ras – vuxit till ca 65-75% av sin vuxenvikt och nått ca 90% av sin slutliga höjd. Fölet börjar tidigt äta mat jämsides med mjölken. Tarmar, tänder och andra organ utvecklas gradvis för att kunna utnyttja annat foder, i första hand grovfoder. De sista permanenta kindtänderna växer ut vid ca 6 månaders ålder, medan tarmarna mognar först vid 8-9 månaders ålder, vilket överensstämmer med tidpunkten för naturlig avvänjning. Under hela denna tid är mjölken en viktig, för de äldre fölen ofta underskattad, näringskälla ihop med bete eller grovfoder av bra kvalitet.

Nackdelar med för tidig avvänjning

Bortsett från att det alltid är traumatiskt för föl och sto att tvärt tas ifrån varandra, har man också kunnat visa på andra negativa konsekvenser. Man har hittat starka samband mellan tidig avvänjning av föl (5 månaders ålder och tidigare), magsår och (bestående) beteendestörningar som krubbitning, tungsugning och liknande stressrelaterade störningar. Detta kan också bero på att fölungen för tidigt måste äta större mängder kraftfoder, vilket den inte är mogen för. Ett antal studier har också visat på andra stressymptom som muskelsönderfall, stark oro, kolik, otillfredsställt sugbehov m m vid tvär och tidig avvänjning.
Nyare studier (bl a en studie på svenska varmblodiga travhästar) visar också, att från en tillväxt på ca 1-1,5 kg per dag i snitt hos fölen under de första levnadsmånaderna, stannade tillväxten av helt när man avvande tvärt vid 5-6 månaders ålder. Det fanns även föl som tappade upp till 15 kg i vikt under första dygnet efter avvänjningen. Oftast tog det flera veckor innan fölen åter började öka i vikt och fann sig i sin situation. Eftersom man vid all hästuppfödning strävar efter en så jämn tillväxt som möjligt utan alltför många brytpunkter, måste denna typ av avvänjning vara mycket negativ. Hos stona såg man också stark stress, kolik och i vissa fall juverinflammation vid tvär och framförallt tidig avvänjning, även om de verkade klara det bättre än fölen.

Utfodring under avvänjningen och efteråt

Det viktigaste att tänka på när man har ett fölsto med föl är att hålla stoet i bra kondition, så att både hon och fölet får vad de behöver. Låt inte stoet gå ner sig om betet minskar och får sämre näringsvärde på hösten. Creepfeeding till föl rekommenderas ofta, men istället för att enbart använda sig av kraftfoder borde man i första hand se till att fölet lär sig äta ett smakligt och näringsrikt grovfoder och bara komplettera med kraftfoder vid behov. Vissa mjölkande ston har svårt att hålla hullet. Skall fölet gå kvar länge hos stoet är det viktigt att hon får det foder som behövs för att producera mjölk hela tiden. Den mängden underskattas ofta. Många ger extra kraftfoder, men i första hand är det mängden grovfoder av bra kvalitet som behöver ökas för mjölkproduktionen. Det har funnits en rädsla att ge unghästar protein, men var inte rädd för att ge fölet både energi och protein enligt norm. Vid födseln innehåller fölet ca 8,5 kg protein, och som vuxen häst på 500 kg innehåller det ca 95 kg protein. Det mesta av denna proteininlagring sker redan under det första året, då organ- och muskeltillväxten är som störst, så då behöver fölet mycket protein.
Ge i första hand ett bra grovfoder och komplettera med kraftfoder om det behövs.

[/private]