Bob Avila – Worlds Greatest Horseman

NRCHA Hall Of Fame, NRCHA Million Dollar Rider, NRCHA Futurity Champion 3 Time NRCHA Open Snaffle Bit Futurity Champion, NRHA Open Futurity Champion och World’s Greatest Horseman – två gånger om. LuckyRider styrde kosan mot Temecula och en av de mest framgångsrika och inflytelserika personerna inom sporten, Bob Avila.

Text och foto: Åsa Wikberg
Med över 35 AQHA Championbucklor att välja på till bältet är Bob Avila en av de mest välkända och välmeriterade ryttarna och tränarna i USA. Två gånger har han vunnit både prestigefyllda Magnificent 7 Stockhorse Competition och World’s Greatest Horseman. Bob har även vunnit världsmästartitel i NRHA, National Reining Horse Associatio, såväl som NRCHA, National Reined Cow Horse Association. Det är med andra ord ingen duvunge vi är på väg att träffa på ranchen i Temecula där han lever och arbetar med hustrun Dana, även hon framgångsrik i showgrenen, som non pro.
Under åren har en rad tävlingsryttare lärt sig av mästaren och unghästar tränats till vinnare. Han har också hunnit med att göra två böcker, en rad videos och många artiklar.
Välordnat
När vi rullar in på gårdsplanen högst uppe på en grönskande kulle utanför den lilla orten Temecula slås man först av hur välorganiserat allt ser ut. Gruset ligger i prydligt krattade rader och på den enorma skinande goosenecken sitter kritvita hjulskydd. I stallet står en medhjälpare och duschar en häst. Vid närmare anblick upptäcker vi att det är the legend Avila själv.
Efter ett kort välkomnande visar han oss runt och vi förstår att det är ingen slump att gruset ligger välordnat på gårdplanen, samma sak gäller i stallet och redan nu börjar jag misstänka att just detta är en del av hans stora framgångar. Att noggrannt se minsta detalj och inte lämna något åt slumpen.

Minskat i storlek
Det bor många hästtränare i just Temecula och flera av dem har tidigare arbetat för Avila. Det är reiningtränare, cutting-, cowhorsetränare och hunter-jumpers. Det hålls även ett par stora tävlingar varje år i området.
–  Men vi är nära flera stora shower, det är bara två timmar med stora ekipaget att ta oss till San Diego och Delmar, sedan har vi ett par timmar till att åka till Scottsdale. Vi har även flera stora flygplatser inom en timme, berättar Bob som nu haft ranchen i Temecula i fjorton år. Ranchen håller 25 hästar i träning, man har ingen uppfödning i dag.
– Vi brukade ha både uppfödning och hingstar i avel på vårt förra ställe. Där hade vi hundra hästar varav 54 i träning. Men jag ville skära ner lite på verksamheten så vi byggde detta där vi bara har 25 stycken, det är lagom, tycker Avila.
De flesta är klienters hästar och fem stycken är egna. Så att få Avila som tränare till hästen kan vara en grannlaga uppgift.
– Jag brukar testa det mesta, men är rätt noga med vilka vi tar in, vi har alltid en väntelista, berättar Bob.
– Mina klienter ber mig oftast att hitta en häst, de brukar inte ens följa med. När jag är på en tävling håller jag alltid ögonen öppna efter bra hästar, inom olika discipliner, för jag känner så mycket folk inom industrin att jag kan lyfta telefonen och tipsa någon jag vet är ute efter just en sådan häst, berättar Avila.

Alla grenar
Bob Avila är ursprungligen från norra Kalifornien, han växte upp och gick skola i Reno.
– Sedan köpte pappa en avels-och träningsranch i Oregon så jag började jobba för honom. Han hade en välkänd hingst som hette Docs D Bar som var en av de första framgångsrika sönerna av Doc Bar.
– Jag brukade visa alla olika grenar från pleasure och trail till halter, reining och cowhorse. Jag tyckte allt var roligt men det här är det jag gillar mest, förklarar Avila som så småningom skaffade ett eget ställe i Portland, Oregon.
– Jag hade world champion halterhästar också men om du inte har just en world champion så är de andra hästarna inte värda så mycket och att få tag i en world chamipon är inte så lätt. Jag hade även två world champion cutters, men i Oregon där vi var var det svårt att ha så mycket boskap som man behöver för att hålla på med cutting på den nivån, så det blev att jag naturligt förflyttade intresset mot cowhorse och reining.
Efter 23 år var det dags att dra upp bopålarna och förflytta verksamheten till Temecula.
– Jag ville ha lite mer solsken och då var det här en bra plats, förklarar Bob beslutet.

Från futurity till fritid
Vad tittar man då efter i en bra reining- eller cowhorsehäst. Är det olika vad man söker för respektive disciplin?
– Nej, man söker samma – en bra häst, en som har eye appeal, bra huvud och är atletisk. Jag vill ha hästar som är bra att träna och bra movers. Sedan gillar jag att de är snygga att se på. Man kan säga att allt jag tidigare gjort i andra discipliner vill jag sätta ihop i det här.
Avila pekar ned mot ridbanan och förklarar: Vi har just fått den där min fru rider. Det är en sjuårig cuttinghäst, jag såg honom, gillade honom och ska nu se om han kan bli en bra reined cowhorse. Det är inte ofta jag tar in en som är i den åldern, men jag har sett hästen en hel del och gillar honom så vi får se vad det kan bli.
Från att huvudsakligen träna unga futurityhästar tidigare, har Avila lagt om fokuset. Idag har han endast en eller två futurityhästar i stallet.
– När man tränar för futurity är man gift med hästen åtta dagar i veckan. Man måste vara där alla dagar för att kunna möta det tidsschemat man ställs inför – att ha hästen redo för futurityt. Man hinner inte göra något annat. Jag är vid en punkt i livet där jag vill göra andra saker också. Tränar man lite äldre hästar så finns tid för att göra även annat, förklarar han.
Bob berättar hur schemat ser ut framöver med domaruppdrag kombinerat med kunder som kommer för att rida i några dagar upp till två veckor inför någon stor tävling. Han verkar njuta av vetskapen att pressen inte ligger på så hårt längre.
Vilket är roligast då – träna klienter eller hästar.
– Det är mixen. Ibland är det roligt att ha lugnt och skönt bara med hästen, men vi har trevliga klienter också.
Sonen bor en bit bort och tränar även han futurityhästar inom cowhorse.

Viktigt med presentationen
Om vi återgår till det där med en bra häst då, finns det något speciellt som du vill se i en tävlingshäst?
– Bra hästar kommer i olika former, storlekar och färger. Jag gillar när de är naturligt lågt nackade och musklade bra. Hästarna är generellt mer lågnackade, vi avlar dem så och det kommer från pleasurehästarna och cutters. Om du tänker på de häftiga foton vi ser på bra cutters så har de nacke och huvudet långt ner, det tycker cuttingfolket är riktigt coolt, men de gillar inte alls plesurehästarna som har låg hals och huvud, skrattar Avila.

Läs mer i LuckyRider 8-2016, ute nu!
Prenumerera här: www.luckyrider.se/prenumerera