LuckyRider Western Lifestyle – Westernridning
Han lär sina hästar att ligga och att stegra på kommando, rider runt i rustning och när andra gör allt de kan för att hålla sig kvar på hästryggen får han betalt för att ramla av. Carsten Nihlén lever helt klart ett annorlunda hästliv!
Text och foto: Natalie Lindholm
På en liten gård i Halland, precis på gränsen till Skåne, bor Carsten med sin familj. Här finns också två ivriga Schnauzrar som mer än villigt låter sig klappas medan vi dricker kaffe vid köksbordet. Carsten har ingen hemsida och finns inte på facebook. När jag påpekar att han är lite hemlig skrattar han och säger att han lagt 150 kronor på marknadsföring (visitkort) och att han ändå lyckas vara fullbokad hela tiden. Reklamjobb och långfilmer bryter av vardagen där han jobbar som hovslagare och rider uppvisningar som riddare i tornerspel. Carsten, som tävlat i de flesta ridgrenar och arbetat som hjälptränare hos Peter Ljungberg tre år och hos Bob Mayhew innan dess, är blygsam när det kommer till att prata om framgångar på tävlingsbanan.
– Jag har inte så många medaljer, säger han trots att det knappast stämmer. (Carsten har bland annat placerat sig på SM i Western Riding, Reining och Roping.)
– Att tävla till häst är speciellt, vi är ju hela tiden två som måste prestera på topp. Allt ska klicka och stämma och det är hela tiden så mycket känslor inblandade när man ska få hästen att göra det man vill, menar han. När det kommer till reiningen, som han fokuserat på de senaste åren, var det i första hand farten som lockade. Farten och att våga flytta fram gränserna.
– Hur fort kan man rida och ändå få det att funka? Man måste lägga ett visst ansvar på hästen och räkna med att han vet vad som väntas av honom och det är lite vanskligt ibland, ler Carsten. Att han blev stuntman har han delvis westernridningen att tacka för.
– Jag kan minnas att jag var så väldigt fascinerad av de där gamla westernfilmerna där de hoppar från taket på vagnar och så har jag alltid varit nyfiken på att se hur långt jag kan ta det. Stuntjobben är nog det allra roligaste men det är svårt att leva på för jobben i Sverige är inte så många. Jag gör såklart jobb utan häst också, slagsmål och fäkt-
ning bland annat. Vi är ett gäng som kör ihop, ofta behövs fler än en och då gäller det att man är samkörda och kan lita på varandra.
Stuntman i Arn-filmen
Föreställningsridningen har funnits där hela tiden och sedan han utbildade sig till stuntman har det rullat på med långfilmer och reklamproduktioner, både med och utan häst. Största jobbet gjorde han i Arn- filmen som också är den största produktion som gjorts i Sverige i skrivande stund.
– Fallscenen jag gjorde i Arnfilmen var en utmaning att få rätt. Det var väldigt skönt när den lyckades och alla blev nöjda. Man får ofta frågan om det är farligt att jobba som stuntman och ja, det är klart det är farligt men samtidigt så har man ju full fokus på det man gör. Peppar peppar, jag har aldrig skadat mig i nån filminspelning eller föreställning. Man gör alltid en riskanalys så att man har funderat igenom allt som kan hända. Det är också väldigt mycket säkerhetstänk runt omkring. Att vara stuntman handlar inte om att vara korkad, det gäller att kunna göra samma sak gång på gång och det funkar inte riktigt om man skadar sig i första tagningen, förklarar Carsten och säger i nästa andetag att det aldrig fungerar att spela hjälte i stuntvärlden. Ibland gäller det att veta när man ska säga ifrån, regissören kan sällan något om hästar så det gäller för Carsten att vara med och berätta vad som går att genomföra och vad som behöver göras annorlunda än man tänkt från början.
– Man har lärt sig hur man behöver lägga upp scenerna. Det har hänt någon gång att vi gjort väldigt aktiva scener och sen ska hästen plötsligt stå still och nästan sova och det funkar ju inte riktigt när hästen redan är uppe i varv, förklarar han och när jag frågar om det händer att han får tacka nej till jobb som inte är genomförbara med häst funderar han en liten stund innan han svarar.
– Att gnägga på kommando är det många som vill men det har jag inte lyckats med än!
Allroundtränade hästar
Som stuntman vet du sällan vad som väntar dig på jobbet. Ibland gäller det att ramla av hästen gång på gång, ibland ska hästen stegra och ibland ska man lyfta upp folk i sadeln eller fäktas. Ovissheten gör att Carsten tränar hela tiden och lite av allt.
– Oftast får man ju en idé om hur man ska göra och sen kommer regissören och frågar om man kan göra si eller så istället. En gång fick jag kalla in en häst på 50- 60 meters håll och till den filmen hade jag tre veckor på mig att lära in inkallning! Svenska marknaden för häststunt är så liten, säger Carsten och tar en klunk kaffe. I många andra Europeiska länder finns stora stallar med mängder av hästar som alla är specialister på olika trick de kan utföra framför kameran.
– Våra hästar är ju mer vardags-tränade och kan en del trick som sitter. Sen får man träna på det regissörerna vill ha. Det kommer alla möjliga förfrågningar, menar han och berättar skrattande om gången en regissör frågade om hästen kunde ligga ner framför en lastbil medan en annan bil kommer rullande mot den med helljusen på. Det gick bra.
Hela artikeln hittar du i LuckyRider nr 5-2015!
