Cowhorse för hela slanten med Jake Telford

Jag har haft tur, säger Jake Telford ödmjukt om sina stora framgångar på cowhorsearenan.

Text och foto: Åsa Wikberg

[private]

Efter att ha kryssat fram på småvägar hittar vi skylten, Chicken Dinner Road, och strax skymtar den nya och fräscha träningsanläggningen. Jake Telford själv befinner sig på en av utearenorna, en stor ridbana där han tränar reiningmanövrar med en av träningshästarna. När vi kikar runt ser vi även en stor rundcorall med högt trästaket, strax utanför står en uppsättning kor och betar lugnt i sin hage. En nybyggd innearena och stallar leder upp till enplansvillan där paret Telford bor med sina barn.
Jake Telford som varit rankad topp fem inom NRCHA under flera år och har dragit ihop mer än 500.000 dollar. Han har många fina vinster i bagaget redan. Den  stora vinsten är dock frun Jessie och döttrarna Shawney och Sierra, säger Telford.
Men att Telford blev hästtränare var inget han räknade med som liten.
– Min mamma tävlade painthästar när jag växte upp, men det där med hästar var inte riktigt min melodi. Det var inte förrän jag började High School som hästar blev intressanta.  Då började jag med rodeo och team roping, berättar Jake när vi besöker honom på familjens ranch utanför Caldwell i Idaho.

Från roping till cowhorse

Efter skolan jobbade Telford för en rope horse tränare.
– I den vevan så arbetade jag med att få ropehästarna mer välridna och upptäckte då cowhorsevärlden, berättar Jake vidare. Den ena saken ledde till den andra och jag såg hur mycket man kunde göra med en och samma häst när den var rätt tränad, förklarar Jake.
Kvaliteteten på cowhorsehästarna är så mycket högre än på ropinghästarna, tycker Jake och som cowhorsetränare är det lättare att försörja sig.
– Cowhorsehästarna kommer hit då de är två år och kan, om det vill sig väl, stanna tills de är 8–9 år gamla. En hingst som jag har är nio i år och han har varit här sedan han var fyra. Ropinghästarna är bara en kortare tid, förklarar Jake som dock inte har några ropinghästar i träning längre.
– Jag har haft riktig tur och har flera väldigt bra kunder. Nancy Crawford från Californien som äger Holy Cow Performance Horses, Newt White och Aspen Medow Ranch för att nämna några. Bra hästägare är guld värda. Man kan ringa dem och berätta att hästen kanske inte kan tävla eller inte gick så bra på en tävling och de förstår. Jag har även haft de som gått i taket om resultatet inte motsvarat förväntningarna, men vi har som tur är inte kvar dem, berättar Jake som har cirka 30 hästar i träning.

Frun högra handen

Till hjälp på anläggningen är högra handen, frun Jessie, som sköter allt administrativt, bokföring, räkningar och planering. Även Jessie är hästbiten och barrel racerryttare. På ranchen tränar hon sina egna hästar och har även lektionsridning.
– Jag får ibland frågan om vad jag tycker sämst om med att vara tränare och det är just de sakerna som min fru sköter, planering, bokföring, räkningar och att hålla reda på allting runt omkring. Hon gör ett fantastiskt jobb och jag skulle vara som en eka utan åror om det inte var för Jessie.
– Dessutom har jag assisterande tränare och två andra som hjälper till med att rida fram hästarna, berättar Jake som även haft ungdomar från Sverige på besök under en period.
–Robert Lagergren var bland annat här ett tag, han var duktig, säger Jake.

Fortgående process

Att vara tränare är en fortgående process och man blir aldrig fullärd, berättar Jake som fått mycket hjälp av andra tränare för att nå den nivå han är på nu.
– Den som kanske hjälpt mig mest är Annie Reynolds, som är non pro ryttare på absoluta toppen. Hon har hjälpt mig mycket, inte bara med hästar och ridning men också med att introducera mig för folk som hjälpt mig vidare i min egen utveckling. Ted Robinson och Todd Bergen till exempel, som jag sedan dess blivit vän med. De har en sådan enorm kompetens att dela med sig av. Jag har plockat en bit här och där från andra och satt ihop mitt eget träningskoncept. Men man blir aldrig fullärd och det är en viktig del att lära av andra.

Började efter High School

Telford startade sin egen träningsverksamhet med att träna ropinghästar efter High School och runt 1995 började han även träna Cowhorse. Sedan dess har det gått spikrakt uppåt.
– Första året jag tävlade snaffle bit var -97. Den första större framgången var samma år i Reno när jag kom till limited open finalen, det var min första stora framgång, berättar Jake.
–Jag försöker fokusera på att rida showhästarna och min fru har hand om de flesta eleverna som vill rida. Jag gör ett par clinics per år, men jag satsar framför allt på ridningen av träningshästarna. Det är så många tävlingar som vi måste åka på varje år, både lokalt och nationellt. Det är bara i november och december som vi inte tävlar.
Det mest givande i arbetet som tränare tycker Telford är att starta en tvåråring och se dem utvecklas.
– Lära dem arbeta kor, stoppa och vända och sedan kunna ta dem till en show. Den största belöningen med jobbet är faktiskt att kunna komma ut på show och vinna med en häst som man tränat upp från ingenting. Då får man även en kvitto på om man gjort ett bra jobb med hästen.
Gården har ett avelssto. Hon var den första häst Telford kom till open final på NRCHA Derby med. De vann limited open hackamore i Reno.
– Hon är riktigt fin. Så när ägarna ville sälja så köpte jag henne och tar ett föl på henne varje år.
På frågan om det finns någon favorit bland hästarna vill Jake helst inte välja ut någon, då han haft många bra hästar i träning, men så småningom kryper det fram ett svar.
– Cd Survivor var en väldigt bra häst för mig och jag tävlade honom med stor framgång. Han var en otrolig atlet och han är den häst som lärt mig vad en bra cowhorsehäst är kapabel till. Han har höjt förväntningarna på vad en häst kan göra, berättar Jake och fortsätter;
–  Men vi har många bra hästar i stallet. En palominomärr Spark N Lolena är också väldigt bra. Det är svårt att låta bli att tycka om de hästar som hjälper en att vinna på shower.
Jake har tränat och tävlat en del reining, men upplever att det är svårt att göra bra ifrån sig i båda grenar.
–  Att träna reining är en annan värld och stil. Reiningen är så exakt och precis, cowhorse är lite mer av större rörelser. Det finns inte tid att satsa på båda delar och alla hästar man tränar är inte heller i absoluta topp inom disciplinen, det betyder att man måste åka på både de stora och de lite mindre showerna för att ägarna ska få valuta för de pengar de lägger ned. Tävlar man båda disciplinerna så betyder det ännu mer shower, eller att man bara åker på de riktigt stora showerna.

Hur man blir bäst

Hur blir man då framgångsrik inom grenen cowhorse, undrar jag. På den frågan har Telford ingen patentlösning, han säger att han haft tur att få så många bra hästar i träning, men framhåller återigen vikten av att lära från andra, de bästa, inom området.
–  Jag har försökt plocka de bästa och mest framgångsrika ryttarna och lärt mig av dem. Jag har tagit lite från flera olika tränares tips och träningsprogram och satt ihop ett eget program som jag arbetar efter.

Vinna Futurityt

Att vinna NRCHA Futurityt är ett stort mål för Telford som tillbringar många av årets dagar på resande fot. Hur går det då med familjelivet kan man undra. Paret har två små flickor tillsammans som kräver sin tid.
–  Min fru älskar verkligen hästar och kommer från ranchbakgrund. Hon åker tillsammans med mig till många shower och flickorna är små nog att följa med än så länge, men det kan nog ändras så småningom. Så även om det är mycket arbete så tycker jag det fungerar bra eftersom vi gör mycket tillsammans, förklarar Telford och hoppar upp på nästa häst. Solen skiner när han joggar iväg mot arenan.

[/private]