Enkel utfodring av hästar

Enkel utfodring av hästar

De gamla hästkarlarna och fodermarskarna  med sina erfarenheter från kavalleri och stuteri hade, och har, ett mycket stort praktiskt kunnande och ett säkert öga för vad respektive häst skall ha.
Text: Lars Bråve  Foto: Istockphoto.com

[private]

[protected] Då dagens hästägare är en  mycket heterogen grupp med kraftigt  varierande kunskap i utfodring och  skötsel av hästar kan det vara på plats  att skriva ner några praktiska och enkla  fakta i konsten att utfodra en häst. Det  finns idag många välskrivna böcker,  bl.a. ”Hästens näringsbehov”, författad  av Christina Plank och Margareta  Rundgren, där man i detalj går igenom  hela näringsfysiologin.

För att göra en enkel foderstat behöver  man känna till ett par saker
All matsmältning börjar i munnen genom  en mekanisk bearbetning. Detta  innebär att tänderna skall vara intakta  och välskötta. Det rör sig om ca 3000  tuggningar/kg hö. I och med att tuggningen  börjar startar också produktionen  av saliv. En normalstor häst producerar  ca 15–40 lit saliv/dygn. Salivens  roll är att blöta upp fodret så att det  går lättare att svälja. Ju mer hästen tuggar  desto mer saliv. Detta innebär att  salivproduktionen är betydligt lägre då  hästen får kraftfoder som den snabbt  slukar och risken för att fodret skall  fastna i halsen är betydligt större för  kraftfoder än vad det är för grovfoder.  Praktiskt innebär detta att man vid utfodring  först ger grovfoder och därefter  kraftfoder för att sedan låta hästen  återgå till grovfodret då tuggbehovet är  stort.

Hästens mage
Hästens mage är liten och rymmer endast  ca 8–15 liter vilket är ungefär 10%  av hela matsmältningsvolymen. När ni  ätit en god middag och magen börjar  puta ut lite här och där slutar ni att äta  för att undvika att magen spricker. Det  är sträckreceptorerna som säger till.  Hästar saknar dessa sträckreceptorer  vilket innebär att den inte känner av  när magsäcken är full. Den kan heller  inte kräkas utan föräter sig.  När hästen går på bete, eller endast  äter grovfoder, kommer det ner lika  mycket söndertuggat foder som lämnar  magsäcken och försvinner ut i tunntarmen.  Magsäcken blir aldrig full utan  arbetar bäst när den är ungefär halvfull.  Vi skall här inte gå in på hela kemin  i samband med matsmältningen,  men man bör veta att i nedre delen av  magsäcken är pH-värdet ca 2.5 medan  det i övre delen ligger på ca 5. Om pH  inte sjunker överlever fler bakterier.  Tänk på att en häst äter större delen  av dygnet om den bara har möjlighet.  Med fri tillgång på grovfoder eller bete  gör en häst ett uppehåll på högst ca tre  till fyra timmar i ätandet.  Hästen kan dricka flera liter vatten  vid ett och samma tillfälle och man kan  ju då fråga sig varför magen inte blir  full, men naturen är så vist ordnad att  vattnet passerar maginnehållet utan att  blandas. Det innebär också att vattnet  måste vara av högsta hygieniska kvalité  då den saltsyra som finns i magen  inte har någon effekt på de bakterier  och mikroorganismer som finns i vattnet.  I praktisk utfodring innebär allt  detta att fodergivan/dygn skall delas  upp i så många givor som är praktiskt  möjligt.

Magsår ökat problem
En anledning till ökande problem med magsår hos häst återfinns troligtvis hos det sura kraftfodret, som normalt inte fyller magsäcken, utan ligger och ”skvalpar” och skvalpar upp i den körtelfria delen av magsäcken, förbi ”skvalprännan”. När magen enbart innehåller kraftfoder sjunker inte pH mer än till ca.5 av den anledningen att kraftfodret inte stimulerar magsaftsproduktionen fastän det ligger kvar längre tid än grovfodret. Detta undvikes enkelt genom att man ser till att det finns grovfoder i magsäcken i samband med kraftfodergivan och att även kraftfodergivan delas upp under dygnet.
Från magsäcken går fodret vidare till tunntarmen och därefter till grovtarmskomplexet som består av blindtarm, grovtarm och ändtarm. Nedbrytningen av fodret sker med hjälp av enzymer och mikroorganismer. I samband med foderbyte tar det lång tid, upp till två veckor, innan bakteriefloran har ställt om sig. Foderbytet skall göras långsamt och det nya fodret skall blandas med det gamla.

Behov
För att kunna beräkna hästens foderbehov i energi och proteiner finns det vissa normer att utgå från. Som exempel kan vi ta en varmblodig häst vägande 500 kg som har ett underhållsbehov på 56 MJ omsättbar energi/dag. Tillägg för lätt arbete, ”promenadridning” och lätta tävlingar, är 25 % av underhållsbehovet. Totalt blir detta 70 MJ/dag. Redan här kan siffrorna diskuteras. Ett kallt, vått och blåsigt väder ökar underhållsbehovet. Så gör även en intensivare träningsperiod. Vid medelhårt arbete är energibehovet ca. 85 Mj. Att räkna fram proteinbehovet är enkelt. Om vi utgår från 70 MJ blir proteinbehovet 70 * 6 d.v.s. 420 gr smältbart råprotein. Observera att detta gäller enbart en normal ridhäst vid lätt arbete. Dräktighet, digivning, mycket hårt arbete, unghästar, kallblod, fullblod o.s.v. ger andra behov. Många gånger räknar man fram en foderstat men glömmer att det viktigaste fodermedlet är vatten. Hästar är känsliga för lukt och smakförändringar i vattnet. Man har också konstaterat att hästen dricker mer vatten om det är temperat och serveras i hink eller kar. Vattenkonsumtionen regleras av temperatur, arbete och vattenhalten i grovfodret. Det är stor skillnad mellan ett ensilage och ett torrt hö. Ex. innehåller bete 70 – 80 % vatten. Vattnet skall hålla lika hög kvalité som det vatten du själv dricker.

Foderstat
När vi nu kommit så här långt är det dags att räkna fram hur mycket foder det behövs. Detta kan göras via många olika dataprogram och på andra matematiska och kvalificerade sätt. Det kan också göras ganska enkelt via normal huvudräkning. Första förutsättningen för att göra en foderstat är att de olika typer av foder jag planerar att använda är analyserade. Gäller det tillskottsfoder så står innehållet på säckarna så det är bara att läsa innantill. Det är emellertid grovfodret som är grunden till all utfodring. Ni skall analysera grovfodret. Skicka in prov på grovfodret till något laboratorium och be om analys på TS, MJ, protein, Ca och P. (Torrsubstans, megajoul-energi, smältbart råprotein, calcium och fosfor) Lika viktigt är att ni talar om att analysen avser foder till häst, annars får ni siffror som är avsedda för nötkreatur. Läs analysrapporten på ett korrekt sätt. Många lab. anger innehållet både per/kg foder och per/kg torrsubstans. Man har i det senare fallet räknat bort vattnet. Det är lättast att gå på de siffror som anger innehåll per/kg foder. Grunden för att få en ordentlig mage hos hästen samt att tillfredsställa tuggbehovet är en grovfodergivan mellan 1.5 till 2 kg torrsubstans/100 kg kroppsvikt. Det innebär mellan 1.8 – 2,4 kg foder/100 kg kroppsvikt om vattenhalten i fodret är 20 %. Vår häst i exemplet har ett energibehov på 70 MJ och 420 gr smältbart råprotein. Om det foder vi har innehåller 8,2 MJ/kg så skall jag ge en dagsgiva på 8,5 kg. (8.5 * 8.2=69,7) Samma foder innehåller 54 gr smältbart råprotein/kg och detta innebär att hästen få i sig 459 gr. (54 * 8,5=459) Ett litet ”överskott” på ca 9 %. vilket är fullt acceptabelt.

Undvik för mycket protein
Skulle det nu visa sig att man får för mycket eller för lite protein så är det en ganska enkel sak att antingen dra ner på grovfodret och ersätta detta med samma mängd halm eller komplettera med ett proteinfoder. Överutfodring med protein skall undvikas. Det är i princip endast växande unghästar och digivande ston som har ett högt proteinbehov. Räkna sedan ut calcium och fosforhalterna. Ca/P-kvoten skall i detta fall ligga på ca 1,3-1,5. (8,5 * calcium/fosforinnehållet)
Ca/P-kvoten får inte understiga 1.1. Om P-behovet är täckt är det ingen risk för en överdosering av calsium. Behovet för vår häst är 28 gr. calcium och 21 gr. fosfor. Lär er hur mycket 3 eller 4 kg hö eller ensilage är. Väg upp och försök få in den känslan i händerna och kontrollera er själv då och då. Efter ett tag sitter känslan där och man kan spara tid vid utfodringen. I ovannämnda fall behövs det inte tillsättas något kraftfoder men det kan hända att man vill ge lite mineral och vitaminfoder och då kan en ”näve” kraftfoder vara bra att blanda in detta i. Behovet av vitaminer och mineraler har tidigare publicerats i fem artiklar i LuckyRider Om nu energibehovet ökar på grund av ökad träning måste även fodergivan öka. Inte enbart energiinnehållet utan också proteinet. Man få då tillsätta ett tillskottsfoder i form av kraftfoder eller öka grovfodergivan. Antingen kan kraftfodret köpas fabriksblandat eller kan man själv beräkna och blanda vad som behövs. Den eviga diskussionen om havre respektive korn pågår fortfarande. Vissa hästar blir ”heta” av havre, andra reagerar inte alls. Det är lite skillnad i stärkelse och fett vilket gör att havre utnyttjas på ett snabbare sätt, men någon riktig vetskap finns inte. Betfor är ett gammalt beprövat foder som ger ett snabbt energitillskott och har ett mycket bra fiberinnehåll. Fett i form av oljor typ majs- lin- soja och rapsolja är mycket energitäta men man bör inte gå för högt i dosering då risken för diarré finns. 1dl/dag ger ett bra energitillskott och en blank hårrem. När alla beräkningar är gjorda kanske man efter en tid upptäcker att ute i stallet står en liten rund häst som är tillfreds med livet men har lite svårt att flytta sig, eller det finns ett avmagrat och blanklöst djur som undrar varför det inte serveras ordentlig mat i det här stallet, och då blir man konfunderad. De må finnas många olika sätt att räkna fram näringsbehovet hos en häst. Grunderna vad gäller energibehovet skall följas, men sedan tillkommer det viktigaste i all utfodring och detta är fodermarskens öga och känsla för hästen. Har man fått en pigg och glad häst i rätt hull så syns det och då är allt bra. Saknas något så tumma lite på de nedskrivna behovssiffrora och öka fodergivan. Det är ju ett gammalt känt faktum att intar man mer energi än som förbrukas går vikten och rondören upp. Förbrukas det mer energi än som intas går vikten ner. Gäller alla djurslag, inklusive homo sapiens. [/protected][/private] [/private]