George Maschalani – tysk tränare som är omtyckt i Sverige

LR 5/2008
Text och foto: Åsa Wikberg

[private]

Till värmländska gräns­orten Charlottenberg vallfärar med jämna mellanrum westernentusister som vill utveckla sin ridning. Här anordnar man regelbundet clinics och här träffade vi också den tyske tränaren George Maschalani som kommit för att hålla clinic i norra Mon.
Det är föreningen Wermland Western Riders  som står för arrangemanget och en av arrangörerna, Lena Mård berättar;
– Jag har haft förmånen att rida för George tidigare och tyckte absolut att vi skulle ta honom hit till Värmland.
En av deltagarna, Katarina Björklund har ridit för många olika tränare och hon håller George högt i kurs.
–Det har varit helt otroligt lärorikt. Han kan få hästen att gå på jättelång tygel och ändå bära sig och vara aktiv i bakdelen. Det var intressant att se sin egen häst göra saker som man inte trodde han kunde, menar Katarina.

Dra inte hästen i munnen!

Trots att George är en rättfram tränare som verkligen säger vad han tycker till eleverna så tycks de flesta ta kritiken med jämnmod.
– Man måste få eleven att förstå vad den skall förbättra, annars åker de hem och gör som de alltid har gjort. På denna kurs har jag verkligen försökt få eleverna att förstå att de inte kan hålla på och dra hästarna i munnen hela tiden. Om de skall få dem att gå villigt framåt och samtidigt gå på bettet så kan man inte göra så att hästen blir rädd för att bjuda framåt.
–Jag var själv för hård i munnen mot hästarna tidigare. Men det är som att köra in i en återvändsgränd. Till slut kommer man ingen vart.
Det tog många år för mig själv att förstå detta och börja ändra mitt eget sätt. När man blir lite äldre börjar man tänka på ett lite annat sätt och uppskatta hästarna som egna själfulla individer, menar George.

Många domarkort

Men han är inte bara tränare utan  även domaren sedan 15 år tillbaka och har domarkort för att döma de flesta western events och ras-shower.
– Förra året blev jag klar med domarkortet för cutting också, berättar George som stolt kunde konstatera att han var kursetta av de femtio deltagarna.
George är en av få tränare som tränar och tävlar alla olika events.
– Jag är nog den enda tränaren i Tyskland som tävlar cowhorse, reining, western riding, pleasure, trail och har även varit tysk och europeisk champion i ovanstående grenar.
George föredrar inte någon särskild gren framför andra, men tycker att western riding är lite mer utmanande än andra klasser. Men han gillar inte det sätt som vissa klasser bedöms.
–Till exempel vissa pleasureklasser där domaren bedömer de hästar som går långsammast som bäst. Själv tycker jag en pleasure skall vara just det – a pleasure to look at. Ett nöje att se på. Men de senaste åren har domarna blivit bättre på att döma de klasserna, anser George.
– Man vill nu se att hästen rör sig i bättre tempo och inte i så låg form som tidigare

Viktigt att utvecklas

George startade sin karriär som bokhandlare och tyckte om att rida på fritiden. Ridningen inriktades mer och mer mot quarterhästar och han började köpa och sälja en del hästar.
–Jag började med reining och tyckte det var jätteroligt. I den första tävling jag var med, NRHA futurityt 1988, blev vi trea och 1999 och 2000 vann jag open reiningen på samma futurity, förklarar George som har den enda hingsten i Europa som blivit champion både i Pleasure, reining, trail och western ridning.
– Po Bayoto Doc som är Allround Champion är en av de bästa hästar som jag någonsin ridit.  Ingen häst, varken före eller efter har blivit champion i alla de klasserna berättar George stolt.
Att vara domare i många olika event kan vara svårt. Som deltagare eller åskådare kan man ibland undra över hur domare kan göra så olika bedömingar på samma prestation eller häst.
–När man har en grundlig utbildning, och här är det en fördel att ha varit i USA mycket, så lär man sig hur en bra häst skall se ut och röra sig. Därför är det inte svårt att döma även sådana klasser där ens eget tycke och smak ligger till grund, menar George.
–Vi har också regelbunda domarseminarier där man hela tiden uppdaterar sina kunskaper och gör man sin hemläxa så vet man vad man skall leta efter vid en bedömning.
–I klasser med poängbedömning där man delar ut pluspoäng och minuspoäng vid bedömningen så måste man också ha en klar bild om vad som ger plus och minus i alla poängsteg.
–När jag kommer hem från ett domarseminarium försöker jag direkt förmedla vad jag lärt till mina elever – vad domarna nu letar efter när de bedömer. Hur hästen skall se ut och hur sporten utvecklas. För bedömningen utvecklas hela tiden, menar George.

Varit hos världens bästa

Sin egen grundutbildning har George fått genom att arbeta hos några av världens mest kända hästtränare; Bob Avila, Scott McCutcheoun och Dod Summers.
–Amerika har många bra tränare och de här är bland de bästa förklarar George som dock inte anser att någon av dem influerat hans egen ridning mer än någon annan.
– Det var underbart att få möjligheten att vara hos dem och se hur de tränade hästar och jag försökte plocka det bästa från dem alla tre och har utifrån det utvecklat mitt eget träningsprogram.
– Det som är viktigt om man vill utvecklas är att man verkligen bestämmer sig för att lära av andras kunskaper, annars är det risk att man stagnerar.
– Även om jag har mycket att göra med den egna verksamheten så tar jag mig tid att åka iväg med ett par hästar till clinic i 3-5 dagar varje år. Det är en verklig källa till utveckling och inspiration i ens eget arbete, anser George.
– Jag insuper så mycket kunskap som jag kan under de dagarna. Men när man åker på clinic så måste man starta från noll och försöka glömma allt man kan och lärt sedan tidigare. Detta för att ha fullt fokus och lyssna till det tränaren vill förmedla.  Då får man ut mesta möjliga av den tränaren och clinicen.

Stor tränings- och avelsanläggning

George Macahalni har tillsammans med sin fru Julia Kaiser en av de största träningsanläggningarna i Tyskland med ca 120 hästar, varav de flesta är quarterhorses och ett par paint och appaloosa. Anläggningen, Freestyle Ranch ligger cirka sex mil utanför Frankfurt och här driver man även en hästskötarutbildning.
Ranchen har tjugo-trettio hästar i träning och man är sju stycken ryttare som varje dag rider sammanlagt 45 hästar. Man förfogar även över Tysklands näst största inomhusarena, med underlag anpassat för reining.
– Vi har två stora shower på ranchen varje år och hit kommer mellan 180-200 hästar för att tävla.

Avelsanläggning

På ranchen har man åtta hingstar och tjugotalet egna avelsston samt minst femtio ston som kommer utifrån varje säsong. Uppfödningen riktar sig emot de olika disciplinerna som man också tränar på ranchen och hingstarna är av bästa stam. Man exporterar även semin till andra länder. Men trots att man erbjuder flera egna hingstar tror han dock att marknaden för fryst semin från USA kommer att växa.
– Det finns idag en sådan god tillgång på riktigt bra hingstar och så länge dollarn ligger lågt så tror jag vi kommer att se en ökning av importen, spår George.

Drar ned på resandet

George som efter att han för några år sedan blev pappa har nu dragit ned på resandet och håller runt 15 clinics per år nu.
–Det blir väldigt mycket resande i alla fall eftersom jag har många domaruppdrag, både i Tyskland och runt om i främst Europa.
George som nu närmar sig femtiostrecket tycker att han uppnått mycket av det han föresatt sig i livet.
–Jag har arbetat för hårt tidigare men nu vill jag försöka tillbringa mer tid med min familj. Men naturligtvis så vill jag se resultat ifrån mina elever och ryttare såväl som hästarna när de är ute och tävlar på mästerskapen.
Sin filosofi delar han generöst med sig av till eleverna på clinicen i Charlottenberg.
– Sätt en hög målsättning för vart ni vill nå med ridningen, så har ni möjlighet att nå långt!

[/private]