LuckyRider Western Lifestyle – Westernridning
Brukar du ibland besöka tävlingar kanske du har sett den där coola tjejen på en gråaktig häst rida in på cuttingarenan. Det är Gunilla Herre vi talar om och för att träffa henne tog vi oss till Jultorp Ranch i Larv strax söder om Skara. Här arbetar Gunilla till vardags.
Text och foto: Åsa Wikberg
Är du alltid så lugn och cool som du ser ut när du tävlar?
– Absolut inte, jag är nog en bra skådespelare, men är ofta nervös när jag rider in på banan. Ibland kan man få en total blackout och då får jag säga till mig själv gör som du brukar göra bara.
Gunilla började rida redan som barn och halkade så småningom in på galoppen i Södertälje.
– Jag kom i kontakt med en tjej som jag delade galopphäst med. Jag tävlade inte men höll på med galopp i några år. Sedan provade jag lite dressyr, hoppning och fälttävlan, berättar Gunilla som inte alls hade någon kontakt med westernridning på den tiden.
– Men så blev jag kär i en liten ettårig paintkorsning. Jag gick en hästskötarutbildning och hade praktik några veckor på Södertörn ryttarförening. Där var den här ettåringen till salu. Den var så söt så även om jag inte alls hade tänkt ha någon egen häst så blev det så. Han var korsning paint och halvblod och genom den lilla hingsten, Zeb, blev jag intresserad av att lära mig mer om westernridning, förklarar Gunilla som snart också kom in i kosvängen.
Men vid ett tillfälle när de fått i uppdrag att vara med och försöka fånga in en flock förrymda kor hände något.
– Vi letade kossorna i flera timmar och fick så småningom syn på dem på ett fält. Kossorna blev jätteglada när de såg en ny fläckig kompis – min häst. De satte av i fyrsprång mot oss, hästen blev skrämd och de jagade efter oss i sken. Efter det insåg jag att vi nog båda fått en släng av koskräck som behövde botas och därigenom kom jag i kontakt med Göran Lindström som var cuttingtränare i Ekensholm nedanför Malmköping.
– Så blev jag fast i kosvängen, skrattar Gunilla vid minnet…
