John Moore Vändning – pivot på inre bakfoten

^{text: John Moore foto: Philip Zanon}

I den senaste artikeln tog jag upp vändning genom att pivotera på den yttre bakfoten, vilket kan vara väldigt användbart när man använder hästen i det verkliga livet, som när man sorterar boskap i fållorna på en ranch. I den här artikeln kommer jag att ta upp en annan mycket användbar sväng – vändning med den inre foten som pivoterande fot. Jag rekommenderar att du läser artikeln noggrant och försöker ha en klar bild i huvudet av vad du försöker åstadkomma, innan du går ut och försöker göra detta med din häst.

Förutsättningar

Som jag nämnde i den förra artikeln måste hästen svara på det vi ber om:

Gå, när jag säger gå, och jag ska inte behöva be hästen om det. Det betyder att hästen kan fatta galopp från stillastående, utan att först skritta eller trava. Om hästen kan göra det så blir den mycket lättare att samla.

Vara mjuk i nosen. Om hästen hänger på bettet skiftar han vikten till framdelen, blir stel och försätter sig själv ur balans och kommer att vara mycket svår att samla. Men om min häst utvecklar det som vi kallar en ”soft feel” kommer han att sänka huvudet och föra in sin nos när jag lyfter tygeln, inte bara för att jag la till sporrarna eller tog i honom.

Vara mjuk i bakdelen. Kan hästen flytta bakdelen åt sidan för endast en lätt hjälp från sätet och benen medan han bibehåller en mjuk nos som pekar framåt och nacken mjuk och avslappnad? Om han kan det kommer det att vara mycket lättare att lära honom sidvärtsrörelser som side pass och att flytta bogarna, och det blir också mycket lättare att lära honom galoppfattningar och galoppombyten.

Vara mjuk och eftergiven i nacken. Om hästen är styv i nacken kommer han att vara styv i kroppen och i fötterna och det blir svårt att kontrollera varje enskild fot i varje enskilt moment.

Rygga med energi och samling. Ju bättre hästen backar desto bättre gör han allting annat.

Kunna böja ryggraden. Det är omöjligt om det finns stelhet i nacken, bogarna, bakdelen och fötterna.

Vi måste också vara säkra på att vi förstår den kroppsposition som behövs för samling och för att utföra atletiska manövrar av det här slaget. För att hästen ska kunna vända, stanna, backa, byta galopp korrekt och röra sig balanserat och atletiskt, måste han kunna föra in bakbenen under sig mot sin ”jämviktspunkt”, som är balanspunkten mellan hans nos och svans där du skulle kunna balansera honom på en piedestal. Han måste kunna göra detta medan han rör sig framåt, bakåt och åt sidan. Det höjer hans rygg och engagerar hans bakben.

Ibland kan de här sakerna läras ut en i taget, ibland kan de läras ut i kombination eller medan man utför ett visst jobb. En häst kan till exempel lära sig att vara mjuk i nosen medan han lär sig rygga eller vända, om ryttaren är skicklig nog med tajmingen i sina händer. Och hästen kan lära sig att förbättra sin ryggning och framåtrörelse genom att jobba boskap i en fålla.

Fotförflyttning

Det är värt att upprepa en del av det som jag tog upp i den förra artikeln om hur fötterna förflyttar sig. När en häst pivoterar på den yttre bakfoten rör sig hästen bakåt i vändningen. Och när hästen pivoterar på den inre bakfoten rör sig hästen framåt i vändningen.

Den pivoterande foten är stationär per definition, men vi kan även tänka på den som den långsammaste foten i en cirkel, där foten faktiskt rör sig framåt eller bakåt. Precis som en bil har fyra hjul, har en häst fyra fötter. När du svänger bilen till höger, rör du dig framåt och bilens högra bakhjul rör sig långsammare än de andra hjulen. Detta är ”pivot-hjulet”, och ju skarpare sväng desto mindre blir cirkeln som högerhjulet gör. Om svängen är skarp nog kommer hjulet bara att spinna på samma plats, men bilen rör sig fortfarande framåt i en liten cirkel. Din häst fungerar på samma sätt. När din häst rör sig framåt och du ber den att vända åt höger genom att flytta framdelen åt höger, kommer den att pivotera på sin högra bakfot. Detta är ”pivot-foten”, även kallad den inre bakfoten. Detta beskriver precis vad som händer med bakfoten när en spin görs korrekt.

Övningen

Vändning med pivotering på den inre bakfoten.

Den här övningen kräver att hästen kan samla sig för att kunna förhindra att dess vikt förskjuts till framdelen i vändningen, vilket skulle göra att hästen pivoterar på sin mittdel istället för på den inre bakfoten. En bra början är att försäkra sig om att hästen förstår hur den ska flytta sig bort från tryck med bogarna, att den är mjuk i nosen och att den går framåt ögonblickligen när den blir ombedd att göra det.

När hästen vänder måste hans bogar flytta sig åt sidan medan han rör sig framåt. Det finns inget sätt att komma runt det. Om bogarna inte ger efter åt sidan kommer vi ingenstans. Jag brukar börja lära hästen att flytta sig undan från tryck med bogarna genom att först lära ut det på marken, genom en lek som jag kallar tangoleken (se bilder ovan). Den leken kräver faktiskt ytterligare en hel artikel för att förklaras i varje detalj, men om du redan är bekant med den, så är det ett bra sätt att förbereda hästen för att lära sig att flytta sina bogar. Om du inte känner till den så uppmanar jag dig att komma till en av mina clinics där jag lär ut den tillsammans med flera andra markövningar som förbereder hästen för olika rörelser i ridningen.

Den här leken lär på ett enkelt sätt hästen att ge vika för tryck från tygeln och mot bogen genom att flytta sina bogar bort från trycket. Eftersom det förflyttar hästens vikt till bakdelen är det viktigt att vara på det klara med att hästen vanligtvis pivoterar på den yttre bakfoten under markarbetet, och det är ok. Så snart som hästen har lärt sig att flytta bogarna korrekt är det bara att föra över det till uppsuttet arbete. När du rider rör du dig framåt och ber hästen att flytta bogarna åt sidan, för att åstadkomma en vändning med en inre pivoterande bakfot. Detta kan vara lättare sagt än gjort.

Viktigt att komma ihåg när man lär en häst att vända när man rider är att den högra tygeln talar med den högra framfoten när den används som en direkt tygel. Du måste sitta och kommunicera med dina händer på ett sätt som är tydligt för hästen. Så, när du ber om en vändning åt höger med en pivoterande inre högerfot, kommer du att peka med din högra hand i den riktning du vill att hästen ska gå, du håller ner din tumme och handen något lyft. Peka inte neråt medan du vänder. Din vänstra hand ska aldrig korsa över hästens mankam, och din tumme ska vara uppåt på handen. Håll din vänstra armbåge tätt intill dina undre revben och höften.

Dina fötter ska göra detsamma som dina händer – när din högra hand pekar dit du ska, lätta något på din högra fot i rörelseriktningen. Din vänstra armbåge kommer att ligga mot din kropp och din vänstra hand ligger mot mankammen på hästen, med tummen upp, och skapar på så sätt lätt tryck på hästens vänstra sida av nacken. Den kallas för ”supporting rein” och blir så småningom till neck reining när hästen lär sig att flytta undan från trycket från tygeln (se foto 3). Din högra höft kommer att vara lätt höjd medan du rider framåt. Allt detta skapar en situation där du driver bogarna bort från tryck och på så sätt åstadkommer vändningen.

Det är viktigt att förklara den direkta tygelns och ryttarens ytterbens funktion lite mer detaljerat, och hur de kommunicerar med frambenen under vändningen. Om du till exempel vänder åt höger, så är den högra tygeln den direkta tygeln – jag kallar den ofta den ”sändande” tygeln, eftersom du använder den för att sända den högra framfoten åt höger. När du använder tygeln på det här sättet kommer du att lägga tryck på tygeln med din högra hand, med din tumme neråt, medan du samtidigt lägger tryck med ditt yttre (vänstra) ben. Ryttarens lätta tryck från det yttre benet är hästens signal att vända, och det lägger man faktiskt alldeles innan den direkta tygeln. Med andra ord förstärker tygeln den primära hjälpen från skänkeln. Allt detta görs medan ryttarens säte och kropp är i den position som beskrivs ovan. När hästen lyfter sin högra framfot för att börja flytta sig åt höger måste du ge eftergift i samma ögonblick som den högra foten lämnar marken och låta foten göra sin resa till höger (se foto 4). Du måste också lätta på trycket med ditt vänstra ben när vändningen är färdig.

Luta dig aldrig inåt i vändningen eller dra hästen runt. Det skjuter oftast bakdelen utåt och gör att hästen vänder på mittdelen som en flaska. Luta dig heller aldrig bakåt i en vändning. Det tar framåtbjudningen ur hästen och kan orsaka hästen att vända som en flaska eller att pivotera på den yttre bakfoten.

Bra hästar skapar bra tränare

Många välstammade hästar med bra exteriör har lärt sig att vända korrekt trots att deras ryttare lutar sig bakåt eller inåt i vändningen. Det beror oftast på att de har blivit ”korrigerade” när de har vänt fel, även om det förmodligen var ryttaren som fick dem att göra fel från början – inte för att ryttaren gjorde det lättare för dem att förstå hur de skulle vända korrekt. Det finns ett gammalt talesätt: ”Ju sämre hästens exteriör och ju fler dåliga vanor den har, desto bättre måste tränaren vara för att få den att göra rätt.” Det finns ytterligare ett gammalt talesätt i tävlingskretsar i USA som säger ”Fina hästar ger fina tränare”. Med andra ord är det lätt att träna hästar av god kvalitet om du är en bra tränare, och även om du inte är en riktigt bra tränare kommer de att få dig att se bättre ut än du egentligen är, eftersom de förmodligen kommer att göra rätt för det mesta, även när du gör fel – eftersom de är korrekt byggda är det lättare för dem. Men vilken bra kvalitetshäst som helst kan bli förstörd av en dålig ryttare.

Hästar som har blivit okänsliga i nosen och i sidan och som inte ger efter för tryck väl där, kommer oftast att försöka förskjuta sin vikt framåt när du ber dem att vända. Om de försöker det måste du hindra dem från att bli framtunga genom att ta in deras nos och förskjuta deras vikt till bakdelen, och sedan fullfölja vändningen. Det kommer att samla dem, ta vikten från framdelen och göra det lättare för dem att flytta sina bogar åt sidan. Det kommer att göra att pivotfoten blir den yttre istället, men det är viktigare att förstärka hjälpen att flytta bogarna hellre än att låta dem hänga sig i handen och dumpa sin vikt framåt och börja tänka att det är acceptabelt, för det är det inte. När du blockerar en häst som dumpar sin vikt framåt under en vändning så kan du lyfta ”supporting rein” och lägga till tryck för att förskjuta hästens vikt bakåt. Allt detta för att lätta framdelen medan du skickar hästen åt sidan med ”direct rein”.

Känn efter

Svårigheten för många är att känna när hästen håller på att flytta sin vikt framåt och sedan förhindra det med tyglarna och sätet i rätt ögonblick, innan hästen har en chans att göra en felaktig vändning på mittdelen. Många hästar kommer bara att strunta i din korrigering eftersom de är hårda i nosen och i bogarna och inte respekterar hjälperna. Att separat jobba på att förbättra ryggningen hjälper verkligen för att göra hästar känsligare i de här områdena.

Många kan inte se eller känna, eller märker helt enkelt inte, när en häst flyttar bakdelen åt sidan när ryttaren faktiskt har bett om att framdelen ska flyttas. Ibland sätter jag en elev på en vältränad häst som vet hur den ska flytta sin framdel sidvärts och även flytta bakdelen sidvärts. Jag ber eleven att blunda medan jag ger signal åt hästen att flytta var och en av dem, och sedan frågar jag eleven när de känner en förflyttning av framdelen respektive av bakdelen. Nästan en tredjedel av ryttarna kan inte känna skillnaden. De flesta kan känna när hästen går framåt eller bakåt, men sidvärtsrörelser med framdelen eller bakdelen förvirrar dem.

Vändningar, spin och neckreining

När alla komponenter är på plats i rätt balans får vi en häst som rör sig framåt medan den vänder och pivoterar på den inre bakfoten. I en vändning till höger kommer till exempel den vänstra framfoten att korsa över den högra framfoten under vändningen. Nosen kommer att vara mjuk och bogarna kommer att följa nosen i vändningen (se foto 5) – alltmedan hästen rör sig framåt i en liten cirkel där den inre bakfoten är foten som rör sig långsammast, vilket gör att den blir ”pivotfoten”. Om vändningen är skarp nog, och om du fortsätter att vända, blir den faktiskt en spin.

Allt eftersom hästen blir bättre och snabbare med att svara på hjälperna kommer den att börja röra sig bort från ”supporting rein” och benet. Den är på väg att bli en neckreining-häst. Under övergångsperioden mellan att lära sig vändningens grunder och att bli en neckreining-häst, använder jag en teknik som kallas ”squaw reining”, där jag bara använder en hand för att vända hästen (se bilder ovan). Då använder jag fingrarna på min högra hand för att göra sändsignalen, och den vänstra tygeln som ”supporting rein”. Det är viktigt att den högra tygeln är något kortare än den vänstra i den här vändningen.

Slutsats

Det är svårt att lära en del hästar den här tekniken, och lätt med andra, det beror på vilka oönskade beteenden hos din häst och hos dig själv som du måste komma tillrätta med. Det beror också på hästens exteriör till viss del och till stor del på ryttarens skicklighet. Det finns flera övningar som kan göras som förberedelse för att göra vändning på den pivoterande inre bakfoten lättare. Dessa får jag ta upp i en framtida artikel eller under en clinic. Jag uppmuntrar dig att komma till en av mina clinics för att få individuell hjälp med det här om du får svårigheter.

Jag kallar den här markarbetsövningen för “Tangoleken”, eftersom den påminner mig om att dansa tango. Det handlar om att byta riktning. Min vänstra hand skickar hästens framdel åt höger, precis som i en roll back i reining eller när man jobbar kor. Min högra hand stödjer rörelsen genom att driva hästen från motsatta sidan, precis som den understödjande tygeln och skänkeln skulle när man rider. Lägg märke till att hästen genast får eftergift från tygeln tryck i samma ögonblick som den byter riktning.

1.) På den här bilden kan du se att dina fötter och händer gör samma sak. När du vänder åt höger, driver ditt bäcken, ditt vänstra ben och din vänstra tygel hästen åt höger. Din högra hand kommer att skicka den högra framfoten till höger och något bakåt eftersom en vändning faktiskt är en liten del av en cirkel. Tummen pekar neråt på den högra handen och uppåt på den vänstra. Titta dit du rider och korsa inte över med din vänsterhand.

2.) Här är det lätt att se att den högra tygeln skickar den högra framfoten till höger. Den högra framfoten har precis lämnat marken. Jag använder lätt tryck från vänster ben samt lätt tryck i vänster tygel mot nacken utan att korsa över med min vänstra hand.

3.) Under den här vändningen åt höger kan du se att vänster framfot korsar över höger framfot, eftersom hästen rör sig framåt.

Det lösa repet som hänger på hästens vänstra sida är ej vänstra tygeln, det är den lösa delen av mecaten.

På de här bilderna använder jag ”Squaw reining” på stoet. Det är ett gammalt namn för en teknik där man använder en hand, men fortfarande använder tyglarna som om jag använde två händer. Jag skickar hästen med mina fingrar snarare än med min hand och arm, och ”supporting rein” börjar fungera som en hjälp för henne att vända. Detta är början till att skapa en neck reininghäst. På foto t.h. rör hon sig framåt och ska just lägga vikten på sin vänstra bakfot (pivotfoten), och sedan gå runt den med sin högra bakfot.