Jultorp Ranch

Det var de samlade upplevelserna från en ranch i Montana som fick Lollo Nilsson att ta steget. Hemma i Västergötland gick han från idé till verklighet och startade Jultorp Ranch. Att kunna erbjuda människor en tvättäkta ranch i Sverige blev ett riktigt framgångskoncept och verksamheten har nu hela femton år på nacken. Ett redan digert kursprogram inom westernridning och hästhantering har på senare tid förfinats och utvecklats ytterligare.

Text och foto: Lena Holmgren

[private]

För den som vill släppa loss sin dolda cowboy eller cowgirl är Jultorp rätta stället. Men även för den som bara vill hitta en plats långt från vardagens rutiner är ranchen ett riktigt guldkorn.

Långt bort från andra sidan av en vidsträckt hage närmar sig en flock hästar i galopp, en brokig skara av fuxar, skäckar, bruna och skimlar. Strax bakom rider nio ryttare, var och en fokuserad på sin uppgift. Marken är blöt efter allt regnande och de framdundrande hovarna ger ifrån sig ett plaskande läte. Framme vid en öppning i staketet saktas tempot av och flocken drivs in i en annan hage. Därefter bär det av ner i en sänka i riktning mot en damm. Här ska de över. En av täthästarna nosar på vattnet och kliver försiktigt i. De andra följer efter, en efter en, bortsett från två individer som försöker ta en annan väg. Men de hämtas upp och snart plöjer hela karavanen fram genom dammen. Det oktoberkalla vattnet når ända upp över magen på hästarna. Ryttarnas ansikten varierar från sammanbitna miner till breda leenden. Vid stranden på andra sidan ökar farten och vattnet står som en kaskad. Det går fort uppför slänten. På kullens krön är uppdraget slutfört och ryttarna samlas. Deras glada uppsyn avslöjar allt. Wow, vi klarade det! Kan vi göra om det igen?
Vi befinner oss på Jultorp Ranch ett par mil från Skara. Här pågår höstens sista fortsättningskurs och Lollo Nilsson har precis låtit sina elever prova på utbildningens paradnummer, drivning av hästar.

Så nära man kan komma.

Snart två decennier har gått sedan Lollo Nilsson sadlade om från reklamman till hästman. Det var de samlade upplevelserna från en ranch i Montana som fick honom att ta steget. Tillsammans med fru Eva bestämde han sig för att starta Jultorp Ranch. Från den dagen har makarna Nilsson, med uppfinningsrik och kreativ förmåga, skapat en anläggning så nära Montana man kan komma, med svenska förhållanden mätt. För den som vill släppa loss sin dolda cowboy eller cowgirl är Jultorp rätta stället. Men även för den som bara vill hitta en plats långt från vardagens rutiner är ranchen ett riktigt guldkorn. Ridningen, anläggningen och naturen bjuder på härliga upplevelser och har ett unikt koncept som överlevt i mer än femton år. Hur har man lyckats med detta?
– Visst är det jag och Eva som har startat det hela och visst har vi plöjt ner det mesta av våra tillgångar i detta projekt, men indirekt är det framförallt våra gäster som har gjort Jultorp Ranch till vad det är idag. En nöjd gäst ger enorm inspiration. Han eller hon bekräftar om en idé är bra eller dålig och utifrån det förnyar man och förändrar i en stegvis utveckling, säger Lollo och tar av sin vita cowboyhatt för att byta till en keps med texten; ”Only sixteen hours from Montana”.
Trots en framgångsrik affärsidé så blev Jultorp Ranch till salu under 2008.
– Ja, vid en ålder av snart sextiofem år är det väl dags att slå av på takten lite. Men jag tycker fortfarande att hästbiten är så rolig. Den vill jag fortsätta med. Ett delägarskap med någon som ansvarar för konferens, administration, hotell och personal vore det ultimata. Men vi har inte hittat rätt köpare än. Kanske inte så konstigt om Lollo är kräsen, ett livsverk som detta måste hamna i rätt händer. Tills vidare jobbar han och Eva på som förut.

Funktion och praktisk säkerhet

Jultorps Ranch ridprogram har ett brett utbud och något att erbjuda för var och en som vill prova på westernridning. Här kan man rida ett par timmar eller en vecka om man vill. Men de flesta kurser är på två till tre dagar. Stallet har ett tjugotal stabila och trygga hästar. Dessa är utbildade att passa såväl nybörjaren som den mer erfarna ryttaren.
– Vi har utvecklat kursverksamheten på samma sätt som vi utvecklar och utbildar en ny häst när den kommer hit. Vår grundläggande filosofi bygger på funktion och praktisk säkerhet.
Detaljrikt finlir får man införskaffa någon annan stans. Ändå är det idag många framgångsrika ryttare som har tagit sina första ridlektioner på Jultorp.  Det mest väsentliga för Lollo är att förmedla de influenser han tog med sig hem från yrkescowboys i Montana. Att med goda grundkunskaper kunna rida ut i terrängen, passera hinder, rida fort, känna sig trygg och få en fantastisk upplevelse. Det är den genuina samvaron med hästen som eftersträvas.
– Det kommer ryttare hit som har gått på ridskola i många år men aldrig vågat rida på ett öppet fält. De är rädda att hästarna ska sticka iväg. Här behöver de inte oroa sig. Våra hästar är tränade att lyssna på ryttaren, oavsett. Den som vill rida fort kan göra det utan att de andra hänger på. Det här gör att ryttarna slappnar av och automatiskt får en naturlig balans i sadeln.

Förstå hur en häst fungerar

De ridelever som besöker Jultorp Ranch kommer från alla riddiscipliner och varierar i åldrar från tjugo till sextiofem år. Bortåt tjugo procent har aldrig suttit i en sadel förut. Under hela året arrangeras grundläggande kurser.
– Eleverna får känna på hur lätt det är att rida en vältränad och lyhörd westernhäst, om man gör på rätt sätt. De får lära sig att i första hand styra med säte och ben. I andra hand med tyglarna, dessa är ju bara till för justering. De får lära sig att flytta hästen i alla led och kunna stanna snabbt från samtliga gångarter. Dessutom lägger vi in flera lekövningar som stafett, kadriljer och annat med avseende att bygga upp elevens mod.
Lollo berättar att fortsättningskurser, som den nu pågående, kräver att de grundläggande kunskaperna sitter på plats. Den här kursen har ett mer avancerat upplägg. Det blir många timmar i sadeln men också en hel del tid på marken tillsammans med hästarna.
– Det pratas så mycket om horsemanship nu för tiden och jag tror det finns minst tusen varianter och metoder på vad det är. För mig är horsemanship allt det du gör med hästen, från det att du tar kontakt med den tills det att du lämnar den ifred. Och så länge häst och människa är tillsammans är det människan som bestämmer. Hästen ska förstås vilja ha det så, vara trygg med det och inte känna sig tvingad under våld och hot. Detta kräver att du som människa verkligen förstår dig på hur en häst fungerar. Det finns ett mycket bra spanskt uttryck som säger; ”Du kan inte få ordnig på din häst förrän du får ordning på dig själv.”

Kommunikation

Under lördagsförmiddagen tränades eleverna i just kommunikation och ledarskap. Inne i anläggningens stora ridhus släpptes flera hästar fria. De var utan utrustning och kunde gå vart de ville. I tur och ordning och genom att studera varandra fick eleverna komma underfund med hur de med rätt kroppsspråk, position och blick kunde frilongera hela flocken i varierande mönster och tempo. Utan fysisk kontakt fick de också plocka en häst ur gruppen och placera den i en fyrkant av kavalettbommar. Det var intressant att se hur man tog sig an utmaningarna. Där vissa hade en naturlig fallenhet att lösa uppgifterna fick andra jobba desto mer. En annan övning var att leda fem hästar samtidigt, kanske inte så svårt. Men om de ska föras genom en grind eller via en smal bom-passage, vilken viker av två gånger i nittio grader och där ingen hov ska trampa utanför, är det inte helt lätt. Detta var ytterligare ett moment i en rad av övningar med syfte att lära sig läsa och förstå häst men också för att stärka det egna själv­förtroendet.

Det här är livet!

Jultorp Ranch fortsättningskurs innehåller ett varierat ridprogram. Den uppskattade drivningen av hästar är ett ganska nytt grepp i utbildningen.
– Jag kom på detta av en slump när jag själv, för att vinna tid, skulle motionera flera hästar samtidigt. Under en timmes tid drev jag dem i hagen från en punkt till en annan och bland annat genom dammen. Plötsligt slog det mig att det här skulle kunna bli ett spektakulärt inslag i kursprogrammet. Med facit i hand har jag fått detta bekräftat mer än en gång. Självklart har jag inga krav på att eleverna ska jobba som proffsiga ranchcowboys, nej, min baktanke är, åter igen, att de med fokus på denna spännande uppgift ska glömma bort sin rädsla, trots att det går undan ibland. Sedan får de förstås en häftig upplevelse med sig i bagaget.
Lollo vet vad han pratar om. Det är ett lyriskt om än slutkört gäng som samlas inne på Jultorp Ranch gemytliga saloon efter lördagens alla utmaningar. Här inne sjuder det av western-atmosfär och ur högtalarna strömmar countrymusik på lagom nivå. Efter en välsmakande middag väntar kaffe med dessert, även en whisky för den som vill. Skönt tillbakalutade i soffor och fåtöljer diskuteras allt mellan himmel och jord, så klart också erfarenheterna från dagens bravader. Det här är livet, uttrycker någon och får genast medhåll av övriga kursdeltagare. Ute börjar det skymma rejält. Genom ett stort fönster anas några av hästarna i den kuperade hagen bortom stallet, deras silhuetter avtecknar sig mot en himmel som kvällssolen färgat röd.

Tre elever

Anette Nilsson är en av deltagarna. Sedan sjutton år driver hon Österby ridskola utanför Halmstad. Det är andra gången hon är här.
– Jag har tidigare ridit och tävlat dressyr, hoppning och fälttävlan. Det här med western är något nytt. I början kände jag mig som en nybörjare, men nu börjar det lossna. Det är kul och jag suger i mig av allt. Mycket kan jag omvandla så att det passar vår ridskola därhemma.
En annan elev är David Heleander från Herrljunga. Han är tatuerare till vardags. För honom har hästar och ridning precis nyligen kommit in i livet som en spontan och oväntad bonus vid sidan av hans stillasittande jobb.
– Jag är uppvuxen med djur men har aldrig hållit på med hästar. Det var min flickvän som fick upp mig i sadeln och tillsammans gick vi grundkursen här. Efter den hade jag förmånen att få låna en häst av en släkting och oj vad jag har ridit sedan dess, har även skaffat en westernsadel. David tror att det är ”den amerikanska drömmen” som lockar hit folk, framför allt många män.
– Vilken kille vill inte prova på westernlivet. För mig var det så, men det var inte cowboyhatten jag suktade efter utan själva ridningen. Drivningen idag ute på de öppna fälten var helt fantastisk, vilken adrenalinkick och vilka coola hästar. Man känner sig så levande, alla sinnen är vakna. Jag gillar att vara ute och det är det som är själva grejen med ridningen för mig. Samtidigt är de grundläggande övningarna inne i ridhuset viktiga och nödvändiga. Det är ju de jag har användning av när jag ger mig ut.
Kursdeltagare Börje Hammarling slår sig ner i en skön fåtölj intill. Han ser nöjd och avslappnad ut. Börje är bosatt i Stockholm där han jobbar som aktiemäklare. På Jultorp Ranch har han och hans fru blivit riktiga stammisar.
– Tyvärr fick Titti förhinder den här gången men annars är hon alltid med. Vi trivs så bra här, både med människorna och med miljön. Vi har tyckt om stället från första stund. Lollo är en spontan och entusiasmerande person, alltid med en rolig historia eller självupplevd berättelse i bakfickan. Dessutom är han kunnig med hästar.
Det var efter en resa till USA för drygt fem år sedan som paret Hammarling sökte sig hit. Båda red engelskt men ville förkovra sig inom western för att kunna återvända till landet ”over there” och delta i rancharbete och boskapsdrivning.
– Jultorp Ranch levde upp till den bild vi hade fått av western i USA, efter att ha varit där men ännu inte ridit. Under två års tid deltog jag och Titti i ett antal kurser hos Lollo. Med den kunskapen i bagaget kunde vi sedan bege oss på underbara och minnesvärda ridäventyr i Montana, Wyoming och New Mexico.
– Att driva hästar, som vi gjorde idag, är nästan ännu roligare än att fösa kor. Tempot är högre och drivningen genom vattnet satte förstås lite extra spets på det hela. Det är något man berättar om när man kommer hem.

Blivit ett behov

Börje tycker att Lollo och Eva verkligen har hittat en egen nisch med Jultorp Ranch. Han är imponerad över deras genuina intresse i att under årens lopp ha kunnat förverkliga ett koncept så nära originalet som möjligt.
– De har lyckats hitta en helhet som framkallar en äkta westernkänsla. De sätter en ära i att vi som kommer hit ska få en unik upplevelse. Det får vi. Hoppas de kan fortsätta, för det här har blivit ett behov.
Det börjar dra sig mot midnatt men de flesta kursdeltagarna är fortfarande uppe. Några har knallat över till saloonen bredvid för att dansa linedance. Där är det tjo och tjim och fullt av folk från en företagskonferens. Lollo själv har gått och lagt sig. Han ska upp tidigt nästa morgon. Då ska hästarna kallas hem från hagen och förberedas inför fortsättningskursens sista dag. Hoppas den blir lika givande och spännande för eleverna som denna dag har varit.

För mer info: www.jultorpranch.se

[/private]