Hej på Er!
Här om dagen var jag ute och red. Endast i sällskap av min älskade Success. På långa tyglar upptäckte vi våren som knakar i markerna under solens strålar.
Våren tränger sig på och jag undrar hur icke hästmänniskor kan njuta av naturen och tillvaron på samma sätt som oss. Det är helt underbart. När man väl börjar tänka på livet som man berikat med de kloka varelserna inser man snabbt hur lyckligt lottad man är. Vad mycket man får uppleva och ta del av.
Hästen är ett spännande släkte. Ett flyktdjur som ändå väljer att lägga sitt liv i ett rovdjurs händer. Här kommer vi och slänger på en sadel, spikar på ett par skor och åker ut framför fullsatta läktare. Hästens naturliga instinkt skriker “NEJ!!!” men i de flesta fall säger hästen ja tack och amen. De förlitar sig helt på oss. Det är just det som jag tycker är så fascinerande. Förtroendet de faktiskt ger oss, som i sin tur ger oss ett enormt ansvar.
Medan fåglarna sjunger ut sin längtan efter just denna dag så sitter jag fylld med tacksamhet upp över öronen. Jag får dela mina dagar med olika individer av just denna djurart. Släktet som kan få den tuffaste mannen till tårar, den blyga tjejen att blomma ut eller den döende gamle mannen att finna ro igen. Det är ett otroligt respektingivande djur som kan få den mest skräckinjagande boxaren att backa två steg, just på grund av dess slående ärlighet.
Jag själv har vänt upp och ner på alla mina känslor sittandes på en hästrygg eller i en hage någonstans. Är man ledsen, ut till hästarna. Är man glad, ut till hästarna. Har man tuffa beslut att fatta, ut till hästarna. På något vis får man alltid bekräftelse. Man får känslan av att alltid ha någon där. Någon som lyssnar, någon som tröstar, någon att dela de gladaste stunderna med eller någon som garanterar att hålla alla hemligheter för sig själv.
Vi människor har så mycket att lära. Vi tror att vi är så smarta, att vi ligger så långt före alla andra levande arter. Alla levande varelser med ett slående hjärta kallar vi bara för djur. Vi är människor. Vi krånglar till så mycket onödigt. Därför tror jag att det är nyttigt att få ta del av djurens liv. Studera deras betéenden. Lära sig att uppskatta det lilla i livet.
Det finns ett ordspråk; KISS – keep it simple stupid.
För mig är det ett motto. Det glammiga är inte det bästa, det dyraste är inte det värsta. Utan det som övervinner allt, det är en skrittur på min bästa vän en varm vårdag i Sveriges vackra natur. Den gudomliga naturen som vi får ta del av helt gratis i det här landet. Att försöka ta dagen som den kommer och leva i nuet.
Det är livets liv för mig.