Knäledsinflammation – Den vanligaste hältan

Knäledsinflammation är något som drabbar många hästar, men vad är det som händer och hur kan man upptäcka att hästen har problem med just det. Veterinär Per Spångfors reder ut begreppen.

^{text: per spångfors  foto: istockphoto  LuckyRider nr. 4/2016}

Varför så mycket knäledsinflammationer? Problem i bakknän hos hästar tycks vara ett av de vanligaste problemområdena på hästar av alla kategorier. Hur kan det vara så? Min teori om detta är att de allra flesta skadorna i bakknäna uppstår då hästen INTE rids. Det vill säga i hagen, i boxen, i hästtransporten och så vidare eller det vi kallar olycksfallshältor. Som sagts på annan plats är bakknäet extremt komplicerat uppbyggt. Det är ju egentligen tre leder i en med många ligament och två menisker.

Rent teoretiskt kan alla delar av en led skadas. Sidoligamenten (det som brukar kallas ledband) ett på utsidan och ett på insidan har vi sett skador på (ultraljudsdiagnoser). Korsbanden (två stycken – ett framme i leden och ett i bakre delen) ser man tyvärr ofta skador på vid artroskopiundersökning (titthålskirurgi under narkos). Knäskålen har tre egna ligament som kan skadas (ultraljudsdiagnoser). Ledkapselskador förekommer efter kraftiga skenfärder och liknande (ultraljudsdiagnos). Meniskskador är mycket vanligt (ultraljudsdiagnos). Meniskerna är broskskivor som ligger på ut- respektive insidan av nedre knäleden. Broskskivor mellan två kraftiga skelettdelar skadas lättare än skelettet vilket troligen är orsaken till att det förekommer så mycket skador i meniskerna.

Alla skelettdelar i lederna har ledbrosk mellan sig. Detta skadas också lätt vid kraftiga olycksfall (ultraljudsdiagnos). Vissa broskskador föds hästen med (ostechondritis dissecans ”lösa benbitar”). Skelettet skadas också ibland och ger upphov till frakturer och benbitar (röntgendiagnos). Ligamentfästen kan skadas, inflammeras och förkalkas (röntgen- och ultraljudsdiagnos). Vissa skelettdelar som till exempel rullkammarna kan missbildas (medfött) och bli för platta (röntgendiagnos). Och sist men inte minst kan man ha ledinflammationer i en eller flera av ledavdelningarna (ultraljudsdiagnos).

Vissa av de ovan beskrivna skadorna är dock inte direkt smärtutlösande och ger därför inte direkt upphov till hälta. Meniskerna saknar till exempel smärtnerver och meniskskador gör därför inte ont. Missbildning av rullkammarna gör heller inte ont. Korsbanden har så vitt jag vet heller inga smärtnerver. Varför blir hästen då halt av dessa skador?

Svaret är att skadorna skapar en ledkapselinflammation genom att de ger en instabilitet (glapp) i leden. Alla vet ju att skor som glappar lätt ger upphov till skoskav (inflammation i huden). Och det gör ont. Ledkapseln är rik på smärtnerver och därför är ledkapselinflammation hältutlösande.

Knäledens ledkapslar (3 stycken) tycks extremt känsliga. ALLA små fynd i knäleden tycks ge upphov till en smärtutlösande ledinflammation. Detta är helt i motsats till hasleden som tycks vara MYCKET tolerant mot diverse skador. Och trots att man ofta ser inflammation i hasledens ledkapsel tycks den inte alltid ge upphov till hälta. Men knäledens inflammationer ska alltid betraktas som hältutlösande.

Vanliga symtom på hästen

Efter en lyckad behandling av knäledsinflammation då hästen återgått till normalt arbete, hör man ofta den som tränar hästen säga att man nu förstått att hur hästen egentligen ska kännas när den arbetar. Man inser, så att säga efteråt, att man haft problemet länge hos hästen. Det är då lätt att vara vaken på återfall. Det svåra är som sagts ovan att förstå när man har problem med knäledsinflammation första gången. Svårigheten ligger i att knäledshälta inte är som många andra hältor ett problem när benet sätts NER i marken. Hälta från knäleden påverkar nämligen hästen mest då benet lyfts FRÅN marken. Nedan följer några symtom som ofta förekommer och som man kan uppmärksamma själv.

En eller flera av nedanstående symtom finns oftast då problemet inte är akut.

Muskelminskning på korset – Stå bakom hästen och se till att hästens ben står parallellt. Vid knäledsinflammation kan man då ofta se att muskulaturen på korset är mindre utvecklad på den sjuka sidan.

Ledgalla – det är svårt att beskriva var man kan känna ledgalla på knäledernas ledavdelningar men på den främre ledavdelningen kan man ofta se att det ”putar ut” mitt fram på knäleden. Yttre knäleden går inte att känna galla men den inre delen kan man lära sig känna. Fråga en veterinär nästa gång du får tillfälle. OBS ! Inte alla knäledsinflammationer ger upphov till galla i leden.

Ge akt på hur hästen sliter skorna –  Hästar med knäledsinflammation sliter oftast skorna mest på utsidan. Undantag finns.

Kontrollera hovens form – Ofta ser man en rakare hovvägg på utsidan. Undantag finns.

Muskelömheter – Hästen blir ofta muskelöm vid sidan om ryggraden i ryggmuskulaturen på den sida knäledsinflammationen finns. Även på korsets muskulatur på samma sida kan man finna ömheter samt på en punkt strax ovanför höftbensknölen. Här känns ofta muskulaturen hopdragen som i en liten spole. Denna bör man massera upp.

Hästen vilar ofta på ett bakben – Detta är inte specifikt för knäledsinflammation. Om hästen bara har ont i knäleden (och inga sekundära hältor i bakbenen) vilar hästen oftast DET FRISKA BENET (det som arbetar mest). Men eftersom det ofta finns sekundära hältor med i spelet kan olika varianter förekomma.

Varför det kan ta tid att få hästen frisk från knäledsinflammation?

Ett problem som ofta uppstår då hästen kommer till klinik för behandling är att inflammationen i knäleden oftast har pågått under lång tid. Hältan har således varit oupptäckt länge. Man berättar ofta om problem man haft med hästen som man direkt kan härleda till knäledsinflammation men ryttare/kusk har inte varit medveten om att hästens problem härstammat från inflammation i knäleden/erna.

Via ultraljudsundersökning kan man avgöra om det rör sig om en akut eller kronisk ledinflammation samt vilken del av knäleden som är inflammerad. Kronisk är inte detsamma som obotlig men däremot mera svårbehandlad eftersom den varat under en lång tid. Det har då hunnit utvecklats förändringar i ledkapseln och i det inre cellagret i leden som bildar ledvätskan. Dessa förändringar ses som långa trådar likt sjögräs som ligger och simmar i ledvätskan. Det krävs ofta många behandlingar innan detta ”sjögräs” tillbakabildas.

En inflammation som pågått länge i en stor led som omges av mycket muskler innebär också att hästen vant sig vid att avlasta sig på ett visst sätt. Efter behandling (vid kroniska inflammationer krävs det ofta många behandlingar) måste hästen dessutom lära om och belasta sig rätt. Alla vet ju att olater är svåra att få bort. Detta kan vara en nog så besvärlig procedur som också tar tid. Kontentan av detta är då att man inte kan förvänta sig att hästen blir återställd omedelbart efter en långvarig knäledsinflammation. Det tar tid. Den minskning av muskelmassan som man ofta ser (se nedan) går inte alltid att återställa. Det är därför av största vikt att hältan/ledinflammationen upptäcks tidigt. Har leden någon av de beskrivna skadorna kan man också förstå att ledinflammationen lätt återkommer. Hästar med skador i knälederna måste troligen behandlas då och då. Om man inte kan acceptera detta finns bara två utvägar.

1) Ta bort hästen eller 2) minska arbetsbelastningen. Detta vill man ju undvika. Tidig behandling är därför viktigt.

Ridträning

Vid ridträning gäller i stort sett samma regler som vid körning. Låt oss anta att hästen bara har en knäledsinflammation och inga sekundära hältor.

Hästen lägger bakdelen åt den sjuka sidan och sticker det friska benet under sig. Detta beror troligen på det som sades ovan att hältan visar sig då benet lyfts från marken. Om hästen då lägger bakdelen åt den sjuka sidan och avlastar sig med det friska benet som tar upp mera av bakdelens tyngd blir det lättare att lyfta det sjuka bakbenet.

Eftersom hästen vill lägga bakdelen åt den sjuka sidan kommer det bli svårare att rida hästen på böjt spår åt den sjuka sidan. Problem i höger bakknä ger svårighet att rida i höger volt.

Hästen kommer att föredra den galopp där det friska benet är på utsidan (det drivande benet). Således kommer det bli svårare att rida i vänster galopp på en häst med inflammation i höger bakknä. Detta gäller på rakt spår. Höger galopp kommer att bli svårare i höger volten på grund av det ovan sagda.

Precis som vid körning kommer hästen att vilja lägga huvud och hals åt den friska sidan. Detta uppfattas ofta som att hästen är stel i den sjuka sidan och du får dra hårdare i ena tygeln (den åt den sjuka sidan). Höger knäledsinflammation gör hästen stelare i höger sida och tvärtom.

Ryttaren upplever ofta att hästen försöker sätta över ryttaren åt den friska sidan. Du kommer att hamna lite snett på hästens vänstra sida om den har problem i höger knäled.

Du kan ibland uppleva som om ett bakben plötsligt ”försvinner” under hästen. Det kan vara svårt att uppfatta vilket bakben som ”tappas” men det är det sjuka.

Om du hoppar hästen rakt på ett hinder kommer den att dra sig lite åt den friska sidan och landa lite vid sidan om avsprångspunkten. Problem i höger knäled gör att hästen hoppar lite snett åt vänster.

Känner du igen några av dessa symtom kan det bero på att din häst har problem med knäledsinflammation. Allmänt kan sägas att symtomen som beskrivs även kan tyda på andra problem. Det är i alla fall ingen ”nyck” som hästen har att vilja göra så. ALLA hästar vill belasta sig lika. Ett avlastningsmönster tyder ALLTID på ett problem som bör åtgärdas. Hur är en helt annan fråga.