Leslie Schlosser vässade svenskarna i Barrel Race

LR 5/2009
Text och foto: Lena Holmgren

[private]

Det handlar om Barrel Race, westernridningens egen Formel 1-gren där ryttare och häst på snabbast möjliga tid ska runda tre tunnor i ett klöverliknande mönster. Även om det verkar enkelt så krävs goda baskunskaper. ”Barrel Racing is Horsemanship”, predikade kanadensiska Leslie Schlosser under sitt sverigebesök. På Hanaskede ridanläggning utanför Skara fick nio kunskapstörstande elever ta del av den professionella Barrel Race- ryttarinnans mångåriga erfarenhet av sporten.
– Det är så roligt att vi äntligen har fått till en clinic med en professionell tränare inom Barrel Race, säger Lisa Andrée glatt leende under skärmen på sin ljusrosa keps
Lisa är medlem i RHA, Ranch Horse Association och initiativtagare till helgens clinic och Leslie Schlossers närvaro.
– För en tid sedan jobbade jag på ranch i USA hos Charlotte Barry, en mycket nära vän och före detta tävlingskamrat till Leslie. På den vägen är det. Vi elever som deltar är oerhört tacksamma att Leslie kunde ställa upp och dessutom för en rimlig summa. Hon är en fantastisk människa. Kunnig, rolig, pedagogisk och med stor förmåga att ta sig an varje deltagare. Hon ser vad den enskilda individen behöver utveckla. I går började vi clinicen med att sitta upp i bara grimma. En nyttig övning om man har för vana att rida lite mycket med händerna, skrattar Lisa innan hon leder in quarterstoet Annie i ridhuset, redo för en ny fartfylld lektion.

Snabbast vinner

Barrel Race är en av alla de discipliner som ingår i westernridningens varierande och färgstarka palett. Den är en tidsgren, så kallad ”timed event”. Ett ekipage i taget rider så snabbt som möjligt runt tre tunnor, utsatta på ett bestämt avstånd från varandra. Banan har ett klöverliknande mönster där häst och ryttare ska korsa sin egen väg. Att välta en tunna eller tappa hatten kostar 5 sekunders tillägg. Det är en kamp mot klockan. Efter två heat räknas den sammanlagda tiden och snabbaste ekipage vinner.
Grenen introducerades i USA på fyrtiotalet när kvinnorna ville ha en egen sport att utöva på de rodeotävlingar som dittills dominerats av män. Idag är Barrel Racing en industri, såväl i USA och Kanada och stora prispengar finns att vinna för de som är riktigt duktiga. I Sverige är sporten än så länge ganska liten men intresset för den ökar mer och mer.

Ett härligt liv

Välmeriterade Leslie Schlosser har ett förflutet som en av Kanadas bästa kvinnliga barrel race-ryttare. Åren mellan 1990- 2003 var hon mycket aktiv och turnerade ihärdigt mellan de riktigt stora och professionella tävlingarna i USA och Kanada.
Idag bor Leslie och hennes man Ron i södra Alberta. Tillsammans har de barnen Allie, 26, och Lloyd, 23.
– Ron och jag äger en farm strax intill lilla, trivsamma Stavely, känd för Kanadas första inomhus Rodeo-arena. Orten Stavley har cirka femhundra invånare och ligger utefter Higway No 2. Området där vi bor är idealiskt för rancharbete och jordbruk. Men vår farm är förhållandevis liten med sina 320 tunnland. Vi har femtiotalet kor och för närvarande åtta quarterhästar. I början av juni varje år driver vi korna till sommarbete och hämtar inte hem de igen förrän i slutet av september. Min man Ron pendlar mellan ranchen och ett jobb inom gasindustrin. Själv arbetar jag heltid med korna och hästarna. När arbetsdagarna är slut blir det ofta en sväng till någon Jack Pot Barrel Race. Min dotter Allie tävlar också och nu för tiden är hon mitt bästa ressällskap. Vid veckosluten packar vi och åker på Rodeos tillsammans. Det är ett härligt liv, säger Leslie och ser strålande nöjd ut!

Känsla ur erfarenhet

Förutom träningen av sina egna hästar tar hon även emot andras, men högst tre i månaden. Det tar lång tid att utbilda en häst i Barrel Race och Leslie är noga med kvalitet i varje steg. I en sport där hundradelar av en sekund skiljer agnarna från vetet gäller det att ha marginalerna på sin sida. Hästen måste vara snabb, smidig, balanserad, lyhörd och motiverad. A och O är att kommunikationen mellan ryttare och häst fungerar.
– Barrel Race is Horsemanship, learning the feel of your horse. Du kan inte lära ut känsla, den får du bara genom erfarenhet, menar hon.
Själv är Leslie bokstavligt talat uppvuxen på hästryggen. Redan vid tre års ålder sattes hon i sadeln. I en syskonskara på sju fann föräldrarna avlastning i Judy, en Quarter Horse Tennesee Walker.
– Judy var min barnvakt! En trygg och klok häst som gick långa promenader med mig på ryggen, Hon visste precis när det var dags att vända hemåt igen, skrattar Leslie högt och ljudligt.
– Fem år gammal tog mamma och pappa med mig till en Rodeo för första gången. Jag blev salig. Dofterna, alla människor, hästar och boskap om vartannat. Det var en otrolig upplevelse. Under åren som kom besökte vi otaliga Junior Rodeos och High School Rodeos. Jag lärde mig massor genom att bara titta. Hemma på ranchen red jag så ofta jag kunde och blev snart en riktig cowgirl. Jag övade Team Roping, Working Cowhorse och Cutting. Inte förrän vid tjugofem års ålder deltog jag på min första Barrel Race- clinic. Där sa man;”How you ride team roping, apply it to the barrels”.
Legendariske Ray Hunt kom att bli en av Leslies förebilder och lärare. För denne kommunikationens mästare deltog hon i flertalet clinics. Men också hennes make har betytt mycket för utvecklingen.
– Ron är uppvuxen på ranch och han är en duktig hästmänniska och cowboy. Många goda råd har jag fått av honom genom åren.

Tävlingsnarkoman

Leslie ser sig nästan som en tävlingsnarkoman. Hon kan inte få nog av den adrenalinkick sporten Barrel Race ger. Att höra sitt namn bli utropat i högtalaren, känna hästens kraft när den kastar sig över startlinjen, samla denna kraft inför dynamiska och tidsavgörande svängar, accelerationen mellan tunnorna och slutligen, till publikens jubel, upploppet i sporrsträck över mållinjen. Allt är över på ett fåtal sekunder. Men upplevelsen är som en drog och ger mersmak.
– När jag turnerade som mest på Rodeo-banorna runt om i Kanada och USA kunde jag vara hemifrån sex veckor inom loppet av två månader. Det blev en livsstil och det var en fantastisk tid. Men den ställde också höga krav på självdisciplinen. Även om jag reste med nära och likasinnade vänner så blev längtan efter familjen ofta väldigt stor, berättar Leslie.
En del Barrel Race-ryttare i USA och Kanada har sporten som levebröd. Men då måste man tillhöra eliten.
– På en stor tävling som till exempel Calgary Stampede kan du vinna 100 000 dollar. Jag har kvalificerat mig dit fjorton år i rad, kommit till final under samtliga och placerat mig tvåa på de flesta, ler Leslie och avslöjar dessutom att hon kommit tvåa i en av Barrel Race-sammanhangens ”crême de la crême”, National Finals Rodeo i Las Vegas, NFR.

Välsignad med bra hästar

Hon berättar att Barrel Racing har kommit att betyda mycket för hästindustrin i Kanada och att det är en mycket populär publik- och familjesport där.
– Jämfört med de flesta andra discipliner så är Barrel Racing förhållandevis billigt att utöva och du kan åka till vilken arena du vill och du kan rida vilken häst du vill. No limit, just go. Visst finns det utbildade och välstammade Barrel Race- hästar att köpa för priser mellan 20 000 – 100 000 dollar och mer. Men det mesta jag har betalat för en häst är 10 000 dollar.
1989 galopperade Awesome in i Leslies liv. Den hästen kom att betyda oerhört mycket för henne och tillsammans hade de stora framgångar på tävlingsbanorna.
– Awesome var cool, positiv och en riktig gentleman. Han hade en härlig, orädd karaktär där inte ens rodeo-festernas fyrverkerier kunde skrämma honom. Awesome älskade att tävla. Semester var inget att ha, då tog han sig genom grinden och sprang hem till stallet för att bli sadlad. Visst var han en favorit, men jag har alltid varit välsignad med bra hästar, säger Leslie varmt leende.
En av de åtta hästarna hemma på gården är Eye Maid Time, eller Trooper som hon kallas.
– Hon är en galoppstammad quarter som jag tror mycket på. Trooper är snabb, stark och full av liv. Jag har fått lägga ner mycket tid och träning på henne. I början var hennes attityd; I can do this on my own, forget about us. Men nu börjar hon bli riktigt bra och samarbetsvillig, a real good prospect!

Svenska ryttare, ett äventyr

Inne i manegen på Hanaskede ridanläggning är det stor variation på hästraserna; quarter, criollo, arab, shetland, varmblod och korsning anglo/quarter, alla med var sina specifika egenskaper. Deras ryttare är koncentrerade och angelägna om att lära sig så mycket de bara kan av den kanadensiska proffsryttarinnan. Kanske har de som framtida mål att kunna slå Sveriges regerande Barrel Race- mästare, tillika Lucky Riders profilryttare, Birgitta ”Gittan” Freter!
Leslie är enkelt klädd i tröja och jeans. En del av det mer än axellånga håret är samlat i ett spänne i nacken.  Det är första gången hon är i Sverige och det är första gången hon över huvud taget har lämnat den amerikanska kontinenten.
– Det här är ett litet äventyr och det är jättekul att kunna tillföra något till dessa svenska ryttare som är modiga att våga satsa på en gren som än så länge inte är så utbredd i ert land. I går gjorde jag mig en bild av hur var och en rider. Att se varje individ är viktigt, såväl ryttare som häst. God made us all different, on purpose, säger Leslie insiktsfullt.

Grunden avgör

Energiskt förklarar hon för var och en av de nio eleverna hur transportsträckorna i Barrel Race ska utföras på bästa sätt. Ekipagen får rida banan i skritt, trav och galopp. Leslies amerikanska accent ekar inne i ridhuset – ”Du måste ha hästen med dig”, ”känn efter var den har sina hovar”, ”underlätta för den i svängarna och var inte i vägen”, ”titta vart du ska”- är några av de fraser som återkommer titt som tätt. Leslie sitter också upp på deltagarnas hästar för att ”känna på dem”. Ibland får ryttarna rådet att radikalt ändra på något i sin ridning.
– Det är viktigt att kunna påverka ett invant mönster och förstå att det kan finnas bättre vägar att gå. Vanliga misstag i Barrel Race är att ryttaren rider för mycket med händerna, för lite med kroppen och alldeles för fort, innan hästen är klar för det. Det är en snabb gren men den ska läras in sakta, inte minst för att undvika skador. Innan du besöker en tävlingsbana ska hästen kunna skritta, trava och galoppera på en rak linje. Den ska lätt och smidigt kunna växla tempo, byta galopp och gå undan för tryck. En snabb häst är förstås bra men kan du inte samla den inför svängarna runt tunnorna lär du heller inte nå framgång på barrel race-banorna.

Får jag ta med honom hem

En av eleverna är Karin Ahlin på sitt svarta varmblod Dynamit. Ekipaget har erövrat andraplats i SM tre år i rad. Leslie lånar Dynamit för att rida hela mönstret. Efter sista vändningen runt den tredje tunnan bär det av mot mållinjen i ett rasande tempo och här gör Karins vackra häst verkligen skäl för sitt namn.
– Får jag ta med honom hem till Kanada, skojar Leslie väl tillbaka hos gruppen, men Karin skakar stolt på huvudet.
Bara någon meter över marken sitter Kelly Calkin på sin kära shetlandsponny Candy. Korta ben, men oj vad de kan pinna på. Det charmiga ekipaget försvinner nästan bakom tunnorna i de djupa svängarna.

Have a plan and keep it simple

Alla deltagare är mer än nöjda med Leslie, både som lärare och person.
– Hon är duktig, hjälpsam och social. Vi hoppas verkligen att hon kan komma tillbaka redan i höst, säger Lisa Andrée. Leslie uppmanar eleverna att inte nöta Barrel Race för mycket när de kommer hem utan variera träningen med annat så att hästarna inte blir uttråkade.
– Varje gång ni sitter upp i sadeln, have a plan. Planera träningen och gör ett program som sträcker sig över ett år för att försäkra er om att processen går framåt. Lägg en bra grund. Gör ni det så kommer Barrel Racing att gå som en dans. Kom ihåg; It´s just straight lines and round circles, keep it simple!

För mer info:
www.barrelrace.se och www.rha.nu

[/private]