Livsmedelscoach, livscoach och Lotta Cowgirl

Charlotte Nilsson som driver LC Utveckling har genom åren utbildat sig och fått erfarenheter som ligger till grund för företagets tre grundstenar livsmedelscoach, livscoach och Lotta Cowgirl. 

Text och foto: Åsa Wikberg

– Lotta Cowgirl blev det när jag var i North Dakota år 2000. Jag åkte dit med Agri venture för att jobba på en boskapsranch. Epitetet har hängt kvar så när jag startade företaget 2012 blev det naturligt att använda LC-loggan.

Lotta var på ranchen i åtta månader och har sedan varit tillbaka två gånger efter det. I höst åker hon tillbaka, den här gången med några kunder som också ska få prova på boskapsarbetet.

– Det är en familjeranch med ca 450 kor och 10.000 hektar mark. Det är två personer som driver ranchen. När jag jobbade där fick man fodra, vara med vid kalvning, mata kalvar som blivit moderslösa, rida och fösa ihop och ta dem till fållor på ranchen, köra hö och mycket annat, berättar Lotta entusiastiskt.

Intresset för djur och natur har alltid funnits och det var när Lotta läste till livsmedelsagronom på Ultuna med inriktning på kött, hantering och stress som hon tog ett uppehåll för att resa till USA.

När Lotta kom tillbaka till Sverige läste hon klart en termin och åkte sedan till Melbourne, Australien för att göra sitt examensarbete.

– Examensarbetet bestod i att stressa kossor precis innan slakt för att se vad som hände med köttkvaliteten. Det som blev tydligt var att det tog mycket längre tid för köttet att möra sig. Det var stor skillnad på mörhet vid 1 och 7 dagar på kött från ett stressat djur respektive ett icke stressat djur.

– Hanteringen innan slakt kan förstöra hela arbetet med uppfödningen. Allt jobb du har lagt ner på djuren under 1-2 år med foder, hantering och att ta hand om dem kan punkteras på bara 20 minuter innan slakten. Så hantering och stress innan slakt är jätteviktiga frågor, förklarar Lotta som hade tre barndomsdrömmar när hon växte upp. Att bli veterinär, jobba som cowboy och dyka i barriärreven. Båda de två sista har hon kunnat uppfylla, men det blev agronom istället för veterinär.

– Jag tycker jag har hittat ett koncept som håller ihop. Både livsmedelsdelen, Lotta Cowgirldelen och Livscoachdelen handlar om stress och hur det påverkar kroppen i grund och botten. Hur man hanterar stress. En stor del är att man lär sig andas ordentligt, menar Lotta som även håller kurser i grundhantering av häst.

Hästen svarar dig

Grundhantering, det menar Lotta handlar mycket om hur man lär sig flytta hästen och hur man lär hästen att respektera sitt utrymme.

-Det är samma grund oavsett om man är på ridskolor, ridläger, jobbar med barn eller äldre. Det är samma för alla inriktningar. Alla ska kunna stå stilla med sin häst, lyfta hovarna på sin häst och leda sin häst. I grundhanteringen brister det så mycket så ofta. Det vanligaste problemet man stöter på är att människor inte vet vad de gör, de förstår inte vad de sänder ut och vad de säger till hästarna med sitt kroppsspråk. Sedan svarar hästarna på vad människan omedvetet säger och så gör de fel och människan blir förbannad.

Ett exempel: Man står framför hästen när man ska hoppa upp och hästen börjar backa. Man blir arg på hästen för att den backar undan när man ska sitta upp. Men i själva verket står man i positionen för att trycka den bakåt med sitt kroppsspråk. Eller en annan enkel sak: När man står och borstar hästen och så tar hästen ett steg mot en, människan uppfattar det som ett ömhetstecken att den vill vara nära. Hästen tar ett till steg och börjar klia sig på människan, människan tycker ”oh han älskar mig”, sedan undrar man varför hästen inte står stilla när man hoppar upp eller varför den bråkar när man är ute och rider. Ja för att hela tiden när du hanterat honom innan har du ju sagt att det är han som bestämmer. Du har inte satt några gränser. Varför tror du helt plötsligt att du ska bestämma när du kommer upp på ryggen?

– Man måste bli medveten om såna här saker, se dem och förstå vad de betyder.

Börjar redan på avstånd

Lotta förklarar att träningspasset börjar så fort hästen ser dig när du är på väg till hagen, vilket ofta är mycket tidigare än vad du tror. Det börjar inte alls, som man kanske skulle kunna tro, när man hoppar upp på ryggen.

– Direkt hästen ser dig börjar den läsa av dig, hur är du idag, vad ska vi göra idag. Du pratar med hästen på 40 meters håll med din position, din hållning, din riktning. Det är inte många som är medvetna om det.

Även om Lotta ibland tävlat är det den vardagliga hanteringen av hästar som ligger varmast om hjärtat.

– Jag är inte mycket för att tävla även om jag är där ibland, med då mest för att träffa folk.

De grenar som är roligast är trail och kossegrenar som team sorting och team penning, berättar Lotta.

– Med Jalle har jag varit ut och jobbat en del på gårdar. Den hästen älskar att arbeta. En gång hade några kvigor stuckit för en granne. Det var rätt stor hage och vid ett tillfälle sjönk vi helt ner i ett djupt dike som ej var synligt, han kravlade sig bara upp och fortsatte jobba. Så småningom siktade vi kvigorna vid ett stängsel. Vi tog oss försiktigt runt och smekte nästan tråden för att de inte skulle spränga även detta staket. Plötsligt började hästen studsa lite men sedan kunde vi börja driva ihop flocken. När jag tittade bakåt såg jag att det hängde en lös bit elstängsel där vi gått. Det var den hästen gått på, men han var helt fokuserad på att ta hem djuren.

Måste ha regler

Lotta som även jobbar på ett boende för ensamkommande flyktingbarn ser många paralleller till sitt arbete med hästar.

– Man måste gå back to basic. Vi kan inte tro att vi är så mycket bättre än djuren. Vi fungerar till stor del likadant med gränser och flockbeteende. Jag märker det framför allt nu när jag jobbar på boende för ensamkommande.  Det märks jättetydligt när ungdomarna kommer –  rangordningen och spelet där är så tydligt, det är precis som en unghästflock.

– De är mycket duktigare på att använda sig av de grundläggande instinkterna än vad vi är, så de ser svagheter på ett annat sätt än vad vi vill tro. Och så kommer vi och ska prata och förklara och prata igen och inbjuda dem att hela tiden säga vad de vill och vad de kan själva. Jag menar att vi skapar problem när vi inte sätter gränser och det inte blir några konsekvenser av dåligt agerande.

– Vi är ofta för mjäkiga som inte kan säga nej och sätta upp tydliga regler. Alltså, vi agerar exakt lika svagt och inkonsekvent med människor som med hästar.

Läs mer i LuckyRider nr 7 2016. Prenumerera här: www.luckyrider.se/prenumerera