Manuela Witt: Ridning through trust

Hästar är Manuela Witts stora passion i livet. Den välmeriterade och mångsidiga ryttarinnan från Schweiz är en uppskattad instruktör runt om i Europa. Sverige besöker hon flera gånger om året. Med stort engagemang och en unik utlärningstaktik får hon ryttare och häst att samarbeta på bästa sätt.

LR 3/2009
Text, foto och illustrationer: Lena Holmgren

[private]

Alla har en uppgift här på jorden. Jag ser det som min att hjälpa människor bli goda westernryttare, skrattar Manuela och kisar mot den tidiga morgonsolen.
Det vita leendet gnistrar ikapp med ögonen som skiftar i brunt och grönt. Hon utstrålar en positiv energi. Lucky Rider har träffat den flerfaldiga europamästarinnan och professionella tränaren Manuela Witt i samband med en clinic hos westernryttarna Catharina och Roger Snäll i Trollhättan. Här, liksom på flera håll i landet, har Manuela blivit en mycket populär och ofta anlitad instruktör.

“Älskar det jag gör”

Manuela är bosatt i Schweiz där hon jobbar och bor på ridanläggningen Reitanlage Regenbogen i Aedermannsdorf. Här tar hon emot träningshästar och har ridlektioner. På helgerna åker Manuela runt i Europa för att hålla clinics. Ett liv präglat av hästar från tidig morgon till sen kväll.
– Jag är 39 år nu och borde tänka på att trappa ner, men jag älskar det jag gör, säger den mångsidiga tränaren entusiastiskt och avslöjar i samma stund att hon lever ihop med en man som inte rider men som uppmuntrar och stöttar henne i allt hon gör.
Hästintresset startade redan i tidig ålder. Först var det engelsk, traditionell inriktning men som 15-åring kom Manuela, genom en vän, i kontakt med westernridning för första gången.
– Jag blev helt såld och kände att det här var min grej. Varje sommar, flera år i rad, åkte jag över till Canada och USA för att förkovra mig och jobba på olika rancher. Jag skapade värdefulla kontakter och hämtade mycket av den kunskap som har lagt grunden till mina senare framgångar i livet.

Lite av min hemlighet

När Manuela fyllde 18 år fick hon en vacker Paintvallack i födelsedagspresent, Fancy Pants Leo. Med honom lärde hon sig massor. Tillsammans tillbringade ekipaget många svettiga timmar hos olika tränare i jakten på kunskap.
– Fancy Pants Leo är 23 år idag. Han har varit en läromästare för många elever genom åren. Nu är han pensionerad och bor hos en familj som tar mycket väl hand om honom. Men jag äger honom fortfarande, säger Manuela och får något kärleksfullt i blicken när hon tänker på sin gamle vän.
Att bara rida i skogen eller jobba på ranch var inte tillräckligt för Manuela. Efter sitt första besök på en All-around Painthorse-show stod det klart. Det var det här hon ville göra, Horsemanship, Trail, Halter, Western Riding, Pleasure, Hunter Under Saddle, Showmanship, ja alltihop. Atmosfären på tävlingsbanorna hade stark dragningskraft. Manuela gick sakta men säkert från amatör- till professionell ryttare. Hon tävlade såväl sina egna som andras hästar och började också ge lektioner.
– Jag har verkligen gått den långa vägen. Det är kanske lite av min hemlighet. Jag känner igen många problem från mina egna erfarenheter genom årens lopp.
Idag är hon Tysk Champion, Schweizisk Champion, flerfaldig Europeisk Champion och även futurity-vinnare i olika discipliner. Trots meriter som dessa är Manuela väldigt noga med att hela tiden hålla sig uppdaterad, aldrig stanna upp.
– Det finns hela tiden nya saker att lära sig. Jag deltar i clinics så ofta kalendern tillåter och fortfarande åker jag över till etablerade tränare i USA och Canada för ytterligare förkovring.

Tänka själv och hitta egna svar

Vad är det då som gör denna målmedvetna dam till den eftertraktade instruktör hon är i Sverige och runt om i Europa?
– Till stor del beror det nog på att jag så passionerat brinner för det jag gör. Ibland måste jag nästan lägga band på mig för att jag vill så mycket. Jag försöker hitta personliga lösningar till alla individer och är av tron att all förändring är möjlig. Att plötsligt se hur det börjar lossna för ett ekipage, det är en underbar känsla. That´s a reason to get up in the morning, säger Manuela med ett övertygande leende.
Hon är en krävande lärare. Inte typen som står i mitten och talar om alla svar.
– Jag hjälper eleven att ”öppna dörrar”, men han eller hon måste ta sig igenom dem på egen hand. Jag ställer massor av frågor så att ryttaren börjar tänka själv och hitta egna svar. Självklart är detta påfrestande men nog så viktigt för den fortsatta utvecklingen. Du måste förstå med hjärtat vad det är som händer. Risken är annars att du bara rider omkring av ren artighet eller av rädsla att göra bort dig om du inte skulle följa din lärares order. Jag läste några bra rader för en tid sedan: ”Att gå till en hästtränare som ger alla svar är som att gå till en hårfrisör som klipper ditt hår på ett otillfredsställande sätt – du säger inte att du inte gillar resultatet du kommer bara inte tillbaka”
Manuela är nog på rätt spår, för trots att hennes kunder verkligen får ta på sig tänkarmössan och ofta kliva ur sin ”comfort zone” så kommer de troget tillbaka. Det är värt varje ansträngning när resultaten börjar dyka upp. Många av Manuelas elever har röjt stora framgångar på tävlingsbanorna runt om i Europa.

Enklare vägar att gå

Innan varje clinic är hon noga med att ta reda på ryttarnas önskemål. Vad de har gjort, vad de vill göra, vilka problem som finns och vilka förväntningar de har. Manuela berättar sedan om sig själv, vad hon tror på, vad som är viktigt för henne och vilken utlärningsstil hon har.
– Deltagarna har betalat en stor summa pengar och avsatt mycket tid. Jag vill att de ska förvänta sig 110% av mig och att de ska ha ett bra material med sig hem att jobba vidare på. Det spelar ingen roll om eleven är nybörjare eller rutinerad. Så länge de är öppna, positiva och verkligen vill lära sig något eller ändra på något så är alla välkomna. Däremot instruerar jag inte barn. De kräver en annan pedagogik än den jag har.
Hela Manuelas träningsfilosofi går ut på att skapa ett gott förhållande mellan häst och ryttare. Med mjuka metoder som bygger på tålamod och sunt förnuft vill hon få fram det bästa ur varje ekipage.
– Många ryttare vågar inte släppa taget. De litar inte på sin häst. ”They make the horse, they don´t ask the horse”. Det är ett väldigt vanligt problem. Som ryttare måste du lyssna på din häst. Den måste få göra fel och upptäcka konsekvensen av det. Här är det superviktigt att konsekvensen av ett beteende aldrig blir hårdhänt. Ryttaren ska bara på ett trovärdigt sätt och på hästens språk visa sin partner att det finns enklare vägar att gå. Hästen måste vilja göra sitt bästa, när den gör det blir den fortsatta träningen så mycket lättare. ”Go with the horse then make it your idea”, säger Manuela som om det vore den enklaste sak i världen.

Dans och sits avslöjar

Hon är kreativ och använder sig ofta av oväntade metoder för att tydliggöra saker för sina elever. För att, till exempel, bli medveten om sin energi låter Manuela ryttarna sitta av och bjuda upp varandra till dans. Ganska snart står det klart vem det är i ekipaget som styr. Det är ju faktiskt så att ridning är som dans och ska det fungera harmoniskt måste det finnas en som styr och tänker framåt och en som välvilligt följer. Sist nämnda ska, om allt fungerar, ligga på hästens bord.
Manuela är förespråkare av så kallad centrerad ridning. Hon kan inte nog understryka hur viktig sitsen är för att rida väl och påverka hästen rätt.
– Jag skulle önska att varje ryttare började sin bana inom den traditionella ridkonsten. Det är så många westernyttare som sitter i stolsits och är helt omedvetna om hur fel tyngdpunkten då blir på hästen. Det spelar ingen roll vad du rider. Du måste sitta rätt, ha balans och inte ”vara i vägen” för din häst för att den ska kunna utföra de rörelser du kräver av den. Jag hade en ryttare som kom till mig en gång och ville lära sig rida western. Jag frågade varför? För att det är mycket lättare, sa han. Då har du kommit fel, svarade jag. Alla mina elever får gå samma skola, oavsett disciplin.

Stolt optimist

Hon uppfattar sig själv som en positiv människa som ser saker från den ljusa sidan.
– För mig är glaset halvfullt, inte halvtomt. Jag är en väldigt sensitiv och ärlig person och drar mig inte för att säga sanningar. Tyvärr kan inte alla ta det och det finns de som har utnyttjat det mot mig. Jag tycker mycket om människor men jag litar mer på hästar.
Manuela ställer höga krav på sig själv och jobbar stenhårt för att ständigt förbättras. Idag har hon ändå förmågan att vara nöjd och känna stolthet över vad hon hittills har uträttat.
– Jag är lycklig över mina elva European Champion. Sedan är det härligt att dra sig till minnes alla hästar av medelmåttig karaktär som jag har sett potential i och som jag sedan kunnat föra fram till vinnare, säger hon.
Stoet Jazz Revolution, en quarter med mycket fullblod i, ingår i denna minnesrepertoar. Första gången Manuela lade ögonen på henne var i USA för femton år sedan. En ganska oansenlig ettåring gick i hagen och betade.
– Jag blev förälskad vid första ögonkastet och visste genast att den hästen kommer att bli berömd. Hon levde upp till min drömbild av en hunterhäst. Henne skulle jag ha! Jag fick köpa Jazz Revolution och tog med henne hem till Schweiz. Där sa man, vad är detta, så smal och tanig?! Två år senare blev vi European Champion i Hunter under Saddle. Efter det fortsatte framgångarna med detta sto. Jag skapade nog en trend i Europa, för om du tittar på hunterhästar idag så är det mycket fullblod i dem.

Glädjeämnen

Bland det roligaste och mest inspirerande hon vet är att jobba med unghästar, särskilt de svåra.
– Med svåra menar jag inte farliga, för de är jag inte bra på. Men de ”gröna” busiga varianterna som bara är livsglada, som ingen har lärt något och som inte har några dåliga erfarenheter. Att uppleva hur dessa ”ställer frågor” och utvecklas från dag till dag är en fröjd. Underbart är också att se mina elever bli bättre och bättre tillsammans med sina hästar. Att ta del av deras glädje när de skördar framgång, såväl i tränings- som tävlingssammanhang. Det gör mig glad!
Manuela ger rådet till svenska westernryttare att utnyttja de möjligheter till utveckling som finns i samband med tävlingar.
– Om ni tycker att någon rider bra, tala om det. Samarbeta mera, växla erfarenheter, skaffa nya vänner och nya idéer. Och framför allt, ha kul!
Det blir dags att ta tag i dagens första lektion på denna clinics andra dag. Åtta elever, med var sina målsättningar, ska åter synas i sömmarna av den schweiziska hästgurun. Vad tycker de då om sin lärare? Svaret är entydigt.
– Hon är en fantastisk instruktör, pedagogisk, flexibel och engagerad. Visst, hon är tuff och ger oss inga färdiga lösningar. Men det är ju det som är grejen. Vi får tänka själva! Hon gör allt för att vi och våra hästar ska utvecklas och vid varje nytt besök har hon nya spännande idéer med sig. Manuela är en riktig inspiratör och det bästa av allt, hon kommer tillbaka om ett par månader igen!

Info: www.witt-training.ch

[/private]