Reined Cowhorse – tävlingsgrenen för de med nerver av stål

LR 7/2009
Text: Todd Fitch/Åsa Wikberg  Foto: Åsa Wikberg

[private]

Tävlingsgrenen reined cowhorse är en fartfylld och spännande gren som kan få blodomloppet att stanna, både på ryttare och publik. Grenen är utvecklad från de spanskättade boskapsfösarna som utvecklade den ”kaliforniska stilen” (vaqueros) av westernridningen. Den har sitt ursprung i kofösningen och när man tävlar gör man det på olika nivåer som skall spegla de olika steg en häst går igenom när de tränas till att bli en klar ”bridle horse”, något som tar flera år i anspråk.
Nu ska vi i ett par nummer fördjupa våra kunskaper om grenen och till hjälp har vi tagit Todd Fitch som du kunde läsa om i förra numret av LuckyRider.
I Reined Cowhorse tävlar man i klasserna; Hackamore – där hästen rids med bosal och sluten tygel. Klassen rids med två händer och upp till och med att hästen är 5 år.
Two-Rein – man rider både med en tunn hackamore (bosal/noseband) mecate (tygel av tagel) sluten sådan och stångbett. Rids med enhandsfattning. Hästen kan vara vilken ålder som helst.
Bridle – som kan ridas i alla åldrar men med enhandsfattning på tygel och med sluten romaltygel.  Särskilda bett krävs och man är mycket noga med att tygeln skall hållas i sluten hand. Inga fingrar tillåts mellan tyglarna, upptäcker domaren att man försöker ge hästen hjälper med fingrar mellan tyglarna så är man ute ur leken.

Flera tävlingsmoment

Själva tävlingsmomenten är uppdelade på olika delmoment. I Sverige har vi vanligtvis sett två delar – ett reiningmönster och cow-work som brukar bestå av ”boxing” där ryttare och häst skall visa domaren att man kan kontrollera kalven och vända den efter kortsidan på arenan. Samt fence work där ekipaget skall vända kalven efter arenans långsida, minst en gång åt varje håll och sedan cirkla kalven åt vardera håll höger och vänster.
Inom National Reined Cow Horse Association, NRCHA så tävlar man i dessa olika moment;
Herd Work – ekipaget går in i en flock med kalvar, väljer ut en kalv som de lugnt tar ut från flocken och sedan håller avskild från flocken tills man visat domarna att man kan arbeta kalven. Man kan plocka ut upp till tre kalvar under de 2,5 minuter man har på sig.
Reined Work – Består av ett kortare reiningmönster som skall ridas i galopp. Den innehåller stora snabba cirklar och små långsamma till höger och vänster, galoppbyten åt båda håll, stopp, spin till höger och vänster samt ryggning.
Cow Work – Som består av tre delar, boxing, turning on the fence och cirkling av kalven.
Det finns även en limited Cow Work som enbart inbegriper boxingsdelen.
Steer stopping – Här skall ryttaren kasta lasso på en tjur och fånga den runt hornen, halsen eller halva huvudet. Han har 90 sekunder på sig.
En annan organisation som erbjuder cowhorse är National Stock Horse Association, men den finns inte i Sverige.

Poängsättning

Poäng sätts med utgångspunkt att man kan få mellan 60–80 poäng. Alla börjar på 70 och för varje del som ingår i ett moment kan man plussa eller få minus. Upp till fem minuspoäng kan man få i en fallande skala. Man kan även sluta på 0 score av olika anledningar till exempel att man tar i tygel med två händer (om enhandsfattning var påbjudet), att man faller av eller att hästen uppträder utom ryttarens kontroll. Även andra omständigheter kan ge noll score, att bettdomaren –som kontrollerar att man har rätt bett– upptäcker blod i hästens mun eller om olaglig utrustning används är några exempel på 0-score.

Miljonstatus

Det finns idag fem hingstar som uppnått statusen Million Dollar Sire inom NRCHA – det vill säga att dess avkommor intjänat över en miljon dollar inom organisationens tävlingar. Dessa hingstar är Nu Cash, Shining Spark, Smart Chic Olena, Grays Starlight och Reminic. Dessa hingstar återfinns därför också i många stamtavlor.
I Sverige finns en förening för reined cowhorseryttare, SRCHA, och efter dess tillkomst har flera nya klasser erbjudits. Men en variant av grenen brukar även erbjudas på andra tävlingar och kallas då working cowhorse. Då sporten ställer vissa krav på både ryttare, häst och kringutrustning i fråga om boskap så har det av naturliga skäl varit få förunnat att prova på att rida cowhorse. Men de senaste åren har intresset ökat likväl som träningsmöjligheterna. Det finns idag en handfull tränare som erbjuder clinics och träningstillfällen, även för nybörjare.

Reined work

Reined work brukar ibland kallas ”dry work” i cowhorsekretsar. Reiningmönstret som rids är en kortare variant än de som vanligtvis ses på reiningtävlingar, men de innehåller samma moment. Det finns tolv olika mönster som alla innehåller samma manövrar, galoppcirklar till höger och vänster, galoppbyten åt båda håll, stopp, spin till höger och vänster samt ryggning. För varje del i mönstret kan man få mellan -1,5 till +1,5 i poäng. Ett halvt minuspoäng kan till exempel fås för ett åttondels varv överspinn. 1 minuspoäng kan t ex ges om hästen har fel galoppfattning 1/4 cirkel. 2 minus kan man få om hästen byter gångart, fem minus om ryttaren sporrar hästen framför sadeljorden eller hästen sparkar eller bockar.
Utför man manövern korrekt får man 0 (average). Utför man manövern bra får man +0,5. Utför man manövern väldigt bra får man +1. Utför man manövern excellent får man +1,5
Som i Cow Work börjar ekipaget på 70 poäng och i slutpoäng vill man ha så många plus som möjligt.
Men vi ska inte fördjupa oss i reiningmönstret utan hoppa direkt på nästa fas. För efter att reiningmönstret är slutfört på showarenen så släpper funktionärerna in en ensam kalv i arenan. Den kalven ska nu ekipaget arbeta i ett särskilt förutbestämt mönster under tiden som domaren eller domarna studerar varje liten manöver för sig, för att ge en rättvis score efter slutförd uppgift. Hur tränar man då  för att kunna prestera bra när det kommer in kor på arenan?

Cow Work

Om man tränar precis som man ska utföra momenten på tävling så kommer hästen att börja förutse din nästa manöver och förekommer allt du vill göra och då kommer det inte att bli så bra som du vill. Därför så bryter jag ned hästträningen i mindre delar. En stor del av träningen spenderar jag med att lära hästen stoppa korrekt i position till kalven, backa, vända och vända huvudet mot kalven.
Man tränar en sak i taget för att det skall bli så lätt som möjligt för hästen att följa dina kommandon. De får lära sig alla manövrar i ett långsamt tempo och när senare hästen blir ”hooked to the cow” så kommer det att utföras i ett snabbare tempo.
När man kommer till showarenan så är ”boxingen” en del av disciplinen där du kan få en känsla av hur den kalven du fått tilldelad är att arbeta med. Om den är livlig, alldaglig eller riktigt lugn.
För det mesta – om du har en chans att titta på tävlingen då de andra tävlar – kan du få en god uppfattning om hur den genomsnittliga kalven i flocken är att arbeta med.
När kalven släpps in på arenan skall ekipaget ”boxa” den. Det vill säga hålla kalven på arenans kortsida för att demonstrera hästens förmåga att hålla kalven på avsedd plats. Detta sker vanligtvis genom ett antal vändningar då kalven försöker smita ifrån hästen. När hästen visat sin förmåga följer ryttaren kalven så den får springa runt hörnet på arenan och vidare ner efter långsidan.
Under boxingen kan jag få en uppfattning om hur bra kondis kalven har, hur snabb den är och jag kan utarbeta en strategi i boxingen som jag använder mig av i resten av mönstret. Om kalven inte har så bra kondis och inte springer så fort så vill jag inte spendera för mycket tid med boxingen. Det tröttar ut den och kalvens agerande har stor betydelse för slutpoängen.
Men jag tar även med i beräkningen hur min häst är – om det inte är så jättesnabb eller inte är så bra på att hantera en tuff kalv så tillbringar jag mer tid på boxingen om vi fått en sådan och tröttar på det sättet ut kalven lite grann innan fenceworken.
Under boxingen får jag även en chans att läsa av kalven och se hur stor ”bubbla” den har, alltså hur känslig den är för hästens närhet innan de flyr. En del kalvar har stora bubblor, andra har mindre. Om kalven har en riktigt stor bubbla vill jag under boxingen få chansen att komma lite närmare den för att underlätta arbetet som kommer efter. För när vi rider nedför staketet på långsidan (down the fence) kommer vi väldigt nära kalven och eftersom det går riktigt snabbt är det bra om den redan haft närkontakt med hästen i boxingen. Då minskar risken för att skrämma kalven och därmed minskas skaderisken för alla inblandade. Det är viktigt att vi under boxingen fått visa kon att vi kan vända den, så den vet det när vi går down the fence.
Två grundregler vid boxingen: Håll ögonen på kon – alltid – och säkerheten framför allt.
Info: www.toddfitchperformancehorses.com

[/private]