Hej på er,
Hur mår ni? Något jag tänkt på senaste tiden är hur jag som hästtjej blev bemött av andra barn på min skola när jag var liten. Det var aldrig någon som tyckte det var häftigt att jag höll på med hästar. Varför fick vi hästtjejer och hästkillar alltid försvara vår sport när ingen annan behövde det? Sen växte jag upp. Fortfarande hästbiten. Det är mycket som har förändrats sen jag var liten men en sak som inte har gjort det är att jag fortfarande behöver försvara min sport. Skillnaden nu är att det är vuxna människor som jag måste försvara den för.
Många “icke-hästmänniskor” har en syn på ridning som inte stämmer överens med verkligheten. Det finns ofta två teorier som man som ryttare får höra.
1. “Men vad är det som är så kul? Ni sitter ju bara där.”
I denna teori så gör vi ryttare alltså ingenting. Utan det är hästen som sköter allt. Hästen föds inriden och utbildad och sen hoppar vi ryttare bara upp och rider OS. Inga förkunskaper från ryttaren krävs. Sjukt smidigt!
Om vi ryttare “bara satt där” så skulle hästen med största sannolikhet inte röra sig alls. Relationen mellan häst och ryttare måste bestå av samspel kommunikation och framförallt, tillit. För att man som ryttare ska kunna uppnå sina mål måste man hela tiden bygga på sin relation med hästen och alltid samarbeta med den. För i ridsporten, oavsett disciplin, så är man alltid ett team med sin häst och i ett team så måste båda parter vara nöjda för att kunna prestera.
Sen finns det andra som har en annan teori. Då kan det låta såhär;
2. “Ja men det är ju bara dra i tygeln och ge hästen en kick i magen så gör den det du ber om.”
I denna teori så tror de att relationen mellan häst och ryttare är en envägskommunikation. Vi ryttare är kommunikatören och hästen är mottagaren. Vi ger en signal och hästen lyder omedelbart, utan minsta ifrågasättande. Här krävs det lite förkunskaper som ryttare men det räcker att läsa en bok eller att kolla på en “lär dig rida på 30 minuter” film på YouTube. Sen när du memorerat alla signaler du behöver kunna så är du fullärd. Även denna teori är väldigt smidig!
Ok. Ärligt. Om detta är bilden som icke-hästmänniskor har om vår sport. Så är det inte så konstigt att de inte tror att det är just det, en sport. För då är det ju som att köra en racerbil, cykla eller köra cross. Fast vänta… De sporterna räknas ju ändå som sporter.. Hmm… Vad är det då som gör att folk har så svårt att acceptera oss ryttare som idrottare? Varför är det extremt jobbigt för en del att erkänna att ridning är en sport? Det är ju inte så att man betvivlar någon annan sport för att vara en sport? Så varför accepteras då inte ridning? Ridning som dessutom är Sveriges näst största sport och även en av de mest riskfyllda grenarna i OS. Är det för att ridsporten i Sverige består till 90% av tjejer/kvinnor? Jag vill verkligen inte tro att det är så men man börjar ju undra.
Jag skulle kunna ta upp flera sporter som kräver mindre kondition, styrka, träning, samspel och uthållighet men jag tänker inte göra det. För jag vill inte klanka ned på andra idrottare på det sättet som folk klankar ned på oss ryttare.
Varför tror ni att det är sån hysteri runt just ridsporten? Detta kanske börjar bli ett “uttjatat” ämne enligt många men jag tycker inte att det är uttjatat för än vi blir respekterade på samma sätt som alla andra idrottare. För om inte vi ryttare och hästmänniskor står upp för ridsporten, vem ska då göra det? Så fortsätt argumentera, inspirera och utbilda okunniga om ridsporten. Vi är näst störst i Sverige av en anledning!
Kram Elinora
Instagram: elinorae