Ris och Ros tävlingssäsongen 2016

Hej på Er!

Nu var det ett tag sedan igen. Jag har haft fullt upp med träning inför SM och sedan fanns ingen tid över för annat än fokus på SM-veckan. Men nu är jag här igen. Tävlingssäsongen är över, hur fort gick inte det?! Vi lägger träningarna på hyllan och ser fram emot en höst/vinter med massa stärkande och avslappnande ridturer i skogen.

Lite önskemål om hur tävlingssäsongen varit kommer lastat!

Den här säsongen har varit hur kul som helst. Success har utvecklats så mycket på det här året som jag valde att lägga mycket energi åt barrel race och all ridning som krävs för att kunna prestera i just den grenen. Det här var vårt första riktiga tävlingsår på tunnorna. Visst var jag ute på tre tävlingar förra året men då hade jag inte tränat alls många gånger innan…

Året började på Brastad Rodeo. Jag hade tränat i ungefär en månad innan den tävlingen. Zano (success) gick bra, temperamentsfull som ett bi innan start men det är väl ingen nyhet. Jag supergillade arrangemanget av tävlingen och det blev snabbt en av årets favoriter både för mig och Fille. De gav oss tre heat och så räknade man de två bästa. De hade även ett specialpris till dagens snabbaste tid, cool idé! Zano gjorde tre bra heat, inga super men helt okej. Vi vann både sammanlagda tid och dagens snabbaste tid på 15.367 sekunder. Vi var de enda under 16 sekunder så det var skoj!

Foto: Anna Wedin Andersson
Foto: Anna Wedin Andersson

Vidare till Karlstads tävlingar och Sun city round up. En tävling jag alltid tyckt bra om. Här hade jag även med min Safir och startade polebending. Zano hatade underlaget och ville inte chansa på att gå ikull vilket jag är tacksam för. Det blev vida svängar och Bambi på hal is, kändes inte alls rättvist mot prinsessan. Vi slutade tvåa bakom Martin och hans balla Ricky. Safir kom runt felfritt och det var målet. Hans första tävling slutade på tredje plats. Vilken kanonhäst att ha med sig, så enkel. fb_img_1477214692560fb_img_1477214696927

Nästa tävling var Hjo Ko. Min och ChaRies favorit- och hemmabana. Nu var banan mindre och nytt underlag. Teamet bakom Hjo Ko hade byggt upp en stor fin framridning som var ny för året och man fick även starta i grindhålet vilket jag gillar skarpt. De hade gjort en cup av barrelracen, görbra initiativ. Zano var svajig och såg spöken så det blev inga superrundor på Hjo heller. Men det kommer nog med rutin får vi hoppas! Första kvaldagen fick vi med oss en tunna och 5 sekunder straff, men det löste vi andra dagen och fick med oss cup-vinsten hem. Vi vann även teampenningen och sabbade team sortingen totalt.

Foto: Mona Pihl
Foto: Mona Pihl
Foto: Mona Pihl
Foto: Mona Pihl

Tyvärr blev ju Peo memorial inställt och Bondens dag som gick samma helg men som vi prioriterade bort hann vi då inte anmäla till. Suuuupertråkigt! 

Sist ut var i alla fall western SM. Vi var förberedda nu jag och Zano. All fokus låg på tunnorna och jag sov inte en hel natt på två veckor. Jag skakade och frös, ville inte prata om det samtidigt som jag eltade att tänk om en tunna ryker i kvalet, då är jag nog ute. Jag kunde inte äta de sista dagarna, haha någon måste nog tagga ner. Men jag ville så gärna, jag önskade så mycket. Jag bestämde mig för att rida två safe-heat i kvalet och säkra runt tunnorna. Vilket vi gjorde och vann kvalet med nästan tre sekunder på totalen. Jag kände ett försprång och min plan om att ösa på finalen byttes ut efter snack med coach Jason. Jag skulle gå in och göra likadant, rida smart! Jag var så nervös tänk om jag blir för nogrann. Nu ska jag inte säga att jag lallade runt som ingenting utan jag fick allt rida, men jag höll henne på två händer och valde att inte gå så tajt på tunnorna. Det gick bra, vi körde samma som på kvalet och gasade på sträckor och höll ut från tunnorna, speciellt första tunnan som vi plockade på Hjo Ko. Zano var den enda hästen som gick under 17 sekunder och gjorde det tre gånger. 16.41 blev bästa tid. Vi blev svenska mästare och det var verkligen en Dream come true. Det var vår dröm när vi avlade fram henne. Att en dag få stå där.

Foto: Åsa Wikberg
Foto: Åsa Wikberg

img_20161016_192111

Foto: Mi Ritzén
Foto: Mi Ritzén
Foto: Mi Ritzėn
Foto: Mi Ritzėn

Teampenningen vann vi kvalet men fick ett riktigt skitheat första heatet. För att sedan sätta SMets snabbaste tid på 34 sekunder. Vi var enda laget med alla djur på fyra heat. En silvermedalj blev det tillslut. Team sortingen var vi ganska jämna i, 3a i kval och brons i final. Fyra godkända heat. SMet var riktigt trevligt i år. Bra med information och väldigt trevlig stämning! Tummen upp, hade vädergudarna gett oss lite mer sol och värme så hade det varit 5 av 5 barrels 😉 

Foto: Mi Ritzėn
Foto: Mi Ritzėn

Zano gjorde även ett superjobb på Skara Hästivalen där vi visade barrel race. Där gick hon riktigt bra och på en hand. Tänk vad bra allt blir när man släpper tankarna och bara gör det. Jag får nog jobba lite på mina nerver och börja rida min häst som hemma.

Nu har vi en uppvisning kvar på Elmia till helgen sen åker transporten på vinterförvaring och hästarna ska få njuta av lyx efter gott samarbete under säsongen.

 Vi kommer sakna alla fina människor som man träffar ute på tävlingarna. Både arrangörer, alla vänner som under några minuter kallas konkurrenter och alla människor som bara finns där och bjuder på god stämning. Vi ses nästa år, ännu bättre! 

Instagram: rosieellinor

Foto: Mi Ritzėn
Foto: Mi Ritzėn

Om Rosie Blomquist

Rosie Blomquist är en 25-årig tjej från Skaraborg som främst tävlar timed events; barrel race, team penning och team sorting. Hon driver Rosie B Barrelhorses och är sambo med Filip, som delar intresset för hästar och hundar.

Se också

Stoägare – Information inför Avelssäsongen

Våren är snart här och en ny avelssäsong stundar. Nya drömmar om föl väcks över …