Smittspridning – vad alla bör veta

Varje år drabbas många stall i landet av kvarka och hästinfluensa. Ännu flera drabbas av lindrigare förkylningssjukdomar som virusabort och rhinovirusinfektioner. Smitta sprids via kontakt, indirekt kontakt och via luftsmitta. Men du kan själv göra mycket för att förhindra en smittspridning till ditt stall.

LR 7/2008
Text: STC:s Hästveterinär
Foto: istockphoto.com

[private]

Varje år drabbas många stall i landet av kvarka och hästinfluensa. Ännu flera drabbas av lindrigare förkylningssjukdomar som virusabort och rhinovirusinfektioner. Ingen av de här sjukdomarna behöver i normalfallet hota din hästs liv, men kan ändå vara nog så trista att drabbas av. Kunskap om olika sjukdomar är förstås viktig att skaffa sig för att skydda de egna hästarna. Det är också viktigt att inse att så länge vi reser och tävlar i stora grupper med våra hästar, kommer vi alltid att utsätta dem för smittorisk. Det finns dock en del saker man kan göra för att minska risken för att ta hem smitta till stallet. Vilka dessa saker är ska vi försöka förklara här.

Vad behövs för att en häst skall bli infekterad?

Först och främst krävs ett smittämne. Smittämne kan t ex vara virus, bakterier, svampar eller någon annan sjukdomsalstrande organism. Därefter krävs en smittkälla, dvs den/det som är bärare av smittämnet. Smittkälla kan vara människa, djur, utrustning, foder mm. För att smittämnet skall kunna lämna smittkällan och infektera en ny individ krävs också en smittväg. Smittvägen kan vara genom luft, direkt kontakt, vatten, foder och insekter (t ex fästingar). Med dessa detaljer på plats kan smittämnet nå mottagaren, t ex en häst.

Bryt smittvägen

För att förhindra att smittämnet når mottagaren, i det här fallet din häst, måste smittvägen brytas. Detta kräver en smula kunskap kring hur smitta kan överföras. Ovan har vi nämnt smittvägarna kontaktsmitta, smitta genom vatten, foder och via insekter. För våra vanligaste infektionssjukdomar (kvarka, hästinfluensa, virusabort och rhinovirusinfektion) är det direkt och indirekt kontaktsmitta samt luft som är de främsta smittvägarna.
Kontaktsmitta – här uppnår smittämnet direktkontakt med mottagarhästen. Detta kan t ex hända när en infekterad häst nosar på en kamrat i hagen. I näsflödet finns virus eller bakterier som då enkelt kan överflyttas till slemhinnorna på kamraten.
Indirekt kontaktsmitta – kan uppträda genom att du hälsar på en infekterad häst och får dina kläder nedsmutsade med smittoförande saliv eller näsflöde. Om du sedan går hem till ditt eget stall och låter din häst komma i kontakt med de smittoförande vätskorna har du fungerat som smittväg och hästen smittas indirekt via dig. Indirekt smitta kan också ske genom ej rengjorda hästtransporter, utrustning i stallet mm.
Luftsmitta – slutligen är svår att värja sig emot. Samtidigt är det sannolikt genom luftsmitta som våra hästar oftast smittas av en luftvägsinfektion. När en häst hostar, slungas miljoner små vätskedroppar ut från luftvägarna. Dessa vätskedroppar kan innehålla virus eller bakterier (beroende på vilken sjukdom som är aktuell) och de kan under gynsamma förhållanden färdas över avsevärda avstånd – upp till 400 meter utomhus finns dokumenterat för hästinfluensa!

Bryt smittvägen!

Direkt och indirekt kontaktsmitta: Nyckelordet för stoppad smittoöverföring är renlighet. Gå aldrig direkt från en infekterad häst till frisk häst. Det här ska man ALLTID tänka på – även i de fall man inte säkert vet vilken sjukdom som är aktuell. Undvik om möjligt kontakt med hästar som har hosta, feber och näsflöde. Råkar du ändå ha kontakt med sådan häst; byt kläder och duscha innan du går till friska hästar. Man kan också tänka sig att använda skyddskläder i kontakt med infekterad häst – tvätta dock ändå alltid händer, armar och ansikte. Tvätta med tvål och vatten. Ta av ringar från fingarna. Har du långa naglar kan en extra rengöring under dessa vara bra.
Utrustning och material kan också överföra smitta. Ett bett, en grimma eller stallinredning kan fungera som bärare av smittämnen. Även sådana saker måste alltså rengöras om de måste användas på frisk häst – bäst är nog dock att undvika ”blandad” användning helt. Detta är särskilt viktigt vid utbrott av svampsjukdomar som t ex ringorm.

Luftsmitta

Att försöka skydda sin häst mot luftsmitta på t ex ett tävlingsområde är förmodligen hopplöst. Men hemma i det egna stallet kan man ha rutiner som åtminstone lindrar effekterna av att få in en infekterad häst i stallet. Vattenånga kan t ex hjälpa virus och bakterier att transportera sig runt i stallet. Duschas hästar i stallet är det därför bra med en utsugsfläkt i anslutning till det utrymmet.
En annan åtgärd kan vara att tillämpa en kortare karantän för nyanlända hästar. En utebox eller liknande, placerad en god bit från övriga hästar, kan fungera som tillfällig uppstallning under en vecka. Ännu viktigare är att så fort någon häst i stallet börjar uppvisa smittförande symptom (feber, hosta, näsflöde) flytta ut den till denna ”isoleringsbox”. På detta vis kan man ibland begränsa antalet insjuknade hästar avsevärt och förkorta en eventuell isoleringstid, framför allt vid utbrott av kvarka![/private]