NR 4/2010
Text: Jonna Gullberg
[private]
För mig är framåtbjudning en häst som går fram utan att ryttaren behöver driva med framåtdrivande hjälper. Framåtbjudning har ingenting med hästens hastighet att göra. En häst kan gå hur långsamt som helst och fortfarande ha framåtbjudning. Om man tittar på en pleasurehäst som går väldigt långsamt så kan den ha bättre framåtbjudning än en het häst som går snabbt.
Inte bromsa eller gasa
Om jag sitter på en häst och kräver samling av hästen så vill jag inte känna att den bromsar av mina samlande hjälper. Sitter jag på en het häst och vill samla den så lägger jag om skänklarna och tar i tyglarna. Då kan en het häst reagera genom att blir spänd, irriterad och bromsande. När jag tar i tyglarna och lägger om skänklarna på en framåtbjudande häst – men långsam pleasurehäst – svarar den genom att samla upp sig och jag känner att den varken gasar eller bromsar utan bara samlar sig. Den hästen har då bättre framåtbjudning än den heta hästen som vi talade om i början. Det är för att när jag krävde något av den heta hästen så fick jag lägga ned energi för att få den att förstå att den fortfarande skulle gå rakt fram i samma tempo.
En häst som går långsamt kan även den ha dålig framåtbjudning om den reagerar bromsande eller blir irriterad på mina hjälper. En het häst kan även den ha bra framåtbjudning. Om jag ber om samling och den lyssnar till mina hjälper och jobbar med mig istället för mot mig så kan de ha en bra framåtbjudning. Tempot har alltså ingenting med framåtbjudning att göra.
Skänkeldöv
Hur gör man då för att uppnå framåtbjudning? Framåtbjudning är en utbildningsfråga och det är inget som kommer på en dag. När jag lär min häst att gå framåt så ska den göra det utan att jag hela tiden ska behöva upprepa mina hjälper. Den ska gå framåt på det sättet jag sagt tills jag ger ett annat kommando.
Man ber hästen att gå fram och när den går framåt tar man bort de drivande hjälperna. Det är detta moment som ofta sätter ryttare i klistret. Därför att när ryttaren får en känsla av att hästen saktar av börjar man att driva och sedan så slutar man inte att driva – även om man tror att man gör det. Ryttaren tror alltså att den slutat driva, men deras kropp fortsätter med det. Detta får till följd att hästen behöver mer och mer drivande hjälper för att gå framåt. De blir döva för ryttarens hjälper. Ryttaren blir mer och mer trött och hästen blir trögare och trögare.
När jag jobbar med ryttare som har detta problem och ber dem ta väck sina drivande hjälper så säger de just det att de inte tycker att de driver hästen. En del ryttare sitter och kickar med skänkeln hela tiden och då ber jag dem att ta skänklarna rakt ut från hästens sida. Ofta stannar hästen då vilket ju innebär att hästen var beroende av att ryttaren hela tiden drev den framåt (detta ska vi inte förknippa med reiningstoppen).
Drivande eller följsamt
Något ännu fler ryttare har problem med är att man sitter och driver med sätet. Här är det många som har svårt att skilja på ett drivande säte och att följa hästens rörelser med sitt säte. Ett drivande säte är mer spänt och går in och stör hästens rörelse. Det gör ofta att hästens ben går snabbare medan ett säte som följer hästens rörelser är avslappnat och sitter stilla.
För att kolla om man har drivande säte ber jag ibland ryttarna att ställa sig i fältsits. I och med att ryttaren lyfter rumpan från sadeln så kan den inte driva med sätet.
När jag står på marken och ser en ryttare som följer hästens rörelser så har ofta den hästen en egen motor., den går utav sig själv. Det ser inte så jobbigt ut att rida en häst som man kan sitta stilla på och bara följa med.
Lär hästen från början
När jag driver på min häst så vill jag inte driva den för att den ska fortsätta gå fram. Jag driver den för att den ska jobba mer och göra något mer avancerat. Jag vill inte driva hästen för att den ska ta sig ett varv runt ridbanan. Om man tänker sig att du som ryttare måste sitta och driva jättemycket för att hålla hästen i trav eller galopp då använder du din skänkel och kanske ditt säte. Om du sedan vill samla hästen så använder du även där skänkeln för att få den att samla. Har hästen inte framåtbjudning utan du måste driva framåt och sedan driva för att få den att samla sig så kommer du att bli helt slut.
Vad den ovana ryttaren ofta gör fel är att man sitter och tjuvhjälper hästen, man litar inte på att den går fram för egen maskin. När ryttaren hela tiden driver så medför det flera problem.
När vi lägger på skänkel går den fram, om vi fortsätter driva hela tiden så blir hästen skänkeldöv eller seg och döv. En del hästar kan reagera mot trycket genom att bli väldigt irriterade på ryttaren. De kan svara genom att stanna, backa, stegra, sparka, bocka eller bita mot skänkeln. Om hästen inte känner att de kan komma undan den drivande hjälpen så kommer den att prova hela registret tills ryttaren slutar banka och trycka på den. Vad vi hela tiden ska komma ihåg är att när hästen svarar på en hjälp så gör den inte det för att vi tar i den eller trycker på den utan den gör det för att den vill att vi ska sluta ta eller trycka. Vår uppgift som ryttare är att leda hästen till rätt reaktion. En häst står inte på bakbenen eller sparkar mot skänkeln för att vara elak mot ryttaren. Den gör det för att testa hur den kan bli av med trycket. Om den hittar ett sätt som fungerar så kommer den att fortsätta med det.
Öka trycket
Jag driver alltid fram med mjuk hjälp från början. Om en häst bryter av när den inte ska så kickar jag igång den så att den blir uppmärksam på att den inte gjorde rätt. Jag ber alltså inte snällt och mjuk på nytt utan ökar trycket.
De hästar som blivit skänkeldöva och väldigt lata kan behöva att man blir lite tuffare för de ska gå fram. Jag försöker få det effektivt och upprepar kommandot varje gång hästen stannar. Hästen inser då att det är enklare och mindre jobbigt att bara gå framåt av sig själv.
Framåtbjudning är viktigt för kvaliteten på gångarterna. Man behöver även framåtbjudning för att kunna lära hästen olika saker. Så till sist så blir det en trevligare bild om ryttarna inte behöver sitta och driva hela tiden utan hästen går av sig själv.
Har hästen dålig framåtbjudning kan det även betyda att hästen har ont någonstans eller att du har något fel på utrustningen. Så glöm inte att kontrollera även det om du har problem med framåtbjudningen.
[/private]