LuckyRider Western Lifestyle – Westernridning
Jag har funderat en hel del på frågan som engagerar många… Hur vi ska få fler ungdomar till westernvärlden.
Westernvärlden är vääääldigt bred. Det borde finnas något som passar de flesta. Man kan rida extremt fort eller långsamt. Man kan rida tekniskt, man kan bli bedömd i elegans och man behöver inte ens bli bedömd uppsuttet. Det finns väldigt mycket att välja på och man kan använda i princip vilken häst som helst. Man får rida ponny som vuxen. Kommer man upp på väldigt hög nivå så underlättar det i vissa grenar att ha en anpassad häst som är avlad för sitt ändamål (quarter, paint, appalosa).
Jag är uppvuxen i westernvärlden och har haft en del kompisar med detta intresse. Jag har alltid varit ganska säker på mig själv, aldrig haft några direkta problem med grupptryck. Jag har haft mitt sikte inställt på mina mål sedan jag var liten. Att bli en timed event-ryttare att räkna med på de största tävlingarna med egenuppfödda hästar av kvalité. Det här är en dröm och ett mål jag har i huvudet varje dag. Jag pluggar linjer och matchningar flera dagar i veckan. Jag är en bit längre fram varje dag.
Jag minns från ridskoletiden att det var lite sådär tufft att vara westernryttare. Man var lite utomjording för de andra tjejerna. Vissa hade synen av att westernryttare var människor som inte hade pengar att köpa en fin häst, som red likt John Wayne och hade chaps. Det var hets om storlek på häst och man hade växt ur den innan man ens satt foten i stigbygeln. Att ha en pappa som red fick man också höra, killar kan ju inte rida. Man blev liksom lite utanför. Ofta handlar elaka ord om avundsjuka. Jag har mött tjejer inom western som har haft det jättejobbigt med det här. Att inte känna gemenskapen som är så viktig. Själv tycker jag det är fint med långa, böljande manar och svansar. Det har sin charm med att kunna behålla sin ponny man fick som barn och det är hur häftigt som helst med en pappa som rider. Jag vet nästan inget roligare än att ha tävling tillsammans med pappa på våra hästar om vem som rider snabbast. Vi är tokiga!
De flesta som håller på med hästar har väl kommit i kontakt med western på något vis. Kanske har det varit någon uppvisning du sett. Tänk då bara på att det antagligen kommer någon eller några som visar en viss typ av gren/grenar. Några kanske blir intresserade, andra inte. Det är svårt att få ut bredden, att visa mångsidigheten av westernridningen på bara en uppvisning. Det blir ofta att man bara hinner visa en eller ett par grenar.
Det finns ju några westernridskolor i landet. Det finns föreningar som verkligen fokuserar på sina ungdomar. Nu sedan några år tillbaka finns det även ungdomsklasser. Alla som ligger bakom detta gör en stor sak för sporten! Tyvärr ligger inte dessa ställen inom cykelavstånd. Det kan till och med vara ganska många mil. Men du kanske har en tränare i närheten?Att träna privat kräver ofta en egen medtagen häst och kostar ofta lite mer. Man behöver lite mer engagemang från någon vuxen.
Efter ett tag kanske man vågar sig ut på sin första westerntävling. Det är lugn miljö, det är hästar som står bundna utanför sina transporter, hingstar som står och halvsover på framridningsbanan och man slås av gemenskapen. Alla hjälps åt! Har någon problem med sin häst så får man hjälp och stöttning av andra ryttare. Det är som en liten familj och man träffar många fina människor med samma intresse och passion.
Westernridningen är på uppväg och nu har även reiningen fått en plats i Svenska Ridsportsförbundet, coolt!
Jag tycker det är ashäftigt med ungdomar som brinner för hästar, som jobbar hårt för att nå sina mål. Ni inspirerar mig! Slå er fram från fördomar och gör Er grej, en dag kommer de som inte trott på er stå där med skägget i brevlådan. Det är coolt att sticka ut! Men kom ihåg att ingen annan hästsport är töntigare än den andra även om western är lite coolare 😉 Jag själv tar delar från olika stilar som jag använder mig utav. Jag är väldigt öppensinnad vad det gäller ridning, plockar övningar från både hoppning, dressyr och annat. Alla strävar nog efter samma sak på olika sätt inom ridsporten. En mjuk, smidig och lyhörd häst.
Följ Er dröm, man kan inte drömma för stort så länge man jobbar för det!
Passa även på nu om du är intresserad av western att googla lite på det. Titta efter filmklipp på youtube, ta kontakt med en tränare eller förening/ridskola och fråga om du får komma och kolla på en lektion. Du kan även fråga här i kommentarsfältet på bloggen eller fb om du undrar över något eller vill ha tips.
foto: Jesper Anhede
/Rosie
MISSA INTE nästa LuckyRider. Prenumerera här och få Westernkalender & Vitaminbok på köpet. https://luckyrider.se/prenumerera/
