Atypisk myopati hos häst

Fyra hästar och ponnyer på två olika beten har under maj månad drabbats av en akut och mycket allvarlig sjukdom som kallas atypisk myopati. Förgiftning av tysklönn misstänks vara orsaken, meddelar Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Tre av hästarna har avlidit och den fjärde vårdas på djursjukhus. Fallen inträffade på Österlen, samt öster om Lund.

SVA vill nu uppmärksamma hästägare och veterinärer på denna sjukdom, som tidigare inte har rapporterats i landet.

”Snabbt allvarliga symptom”

− Hästarna får svårt att röra sig och de får snabbt allvarliga symptom med muskelsmärta, skakningar och mörk, kaffefärgad urin, säger Gittan Gröndahl, tf statsveterinär på SVA.  Hästarna blir liggande på sidan och får svårt att andas. Dödligheten är mycket hög.

Utbrott av atypisk myopati har rapporterats från ett tjugotal länder sedan 1980-talet. Över 400 fall registrerades i Europa 2013. Hästar som går på bete drabbas oftast under hösten, men även på våren. Aktuell forskning visar en stark koppling mellan sjuka hästar och förekomst av vissa typer av lönn vid hagen, tysklönn (Acer pseudoplatanus) i Europa och asklönn (Acer negundo) i Nordamerika. Teorin är att hästarna får i sig toxin (gift) via något de äter i hagen. Ett giftigt ämne har hittats i bland annat lönnarnas ”näsor”, och nedbrytningsprodukter av ämnet har påvisats hos insjuknade hästar i studier. Förgiftningen orsakar akut muskelsönderfall.

Rödbrun urin kännetecken

− Om hästar på bete plötsligt insjuknar med nämnda symptom och vid hastiga dödsfall på betet bör man tänka på denna diagnos, råder Gittan Gröndahl. Rödbrun urin och en kraftig höjning av muskelvärdet CK i blodprov är kännetecken på muskelsjukdom.

SVA uppmanar till att kontakta myndigheten vid misstänkta fall av atypisk myopati hos betesgående hästar. På så sätt kan sjukdomsläget i landet övervakas.

Förekomst

Atypisk myopati (atypisk = avviker från det normala, myopati = muskelsjukdom) är beskriven hos betesgående hästar i Europa och Nordamerika sedan 1980-talet. Sjukdomen har kallats säsongsbunden betesmyopati i Nordamerika. Några fall har förekommit i Skåne i maj 2014. Över 400 fall registrerades i andra länder i Europa 2013. Flera hästar inom samma bete insjuknar i regel. Flest fall har setts om hösten, men det förekommer även fall på våren.

Symtom

Drabbade hästar får perakuta och kraftiga symtom, med muskelsmärta, muskelskakningar, stelhet, svaghet och andningssvårigheter. Många svårt påverkade hästar försöker ändå att äta och de har oftast normala tarmljud. De har ofta svårt att kissa och urinblåsan blir utspänd, vilket kan ge tecken på kolik. Det mest specifika tecknet på sjukomen är mörkfärgad urin. En hög andel dör, många inom 72 timmar. Ibland hittas hästen plötsligt död på betet.

Toxin

Forskning publicerad under 2012 och 2013 tyder på att sjukdomen skulle kunna orsakas av intag av det giftiga ämnet hypoglycin A som bryts ned till toxinet MCPA (methylene cyclopropylacetic acid). MCPA har hittats i blod och urin från drabbade hästar i både USA och Europa.
Hypoglycin A har påvisats i frön från vissa träd av lönnsläktet, asklönn (eng. box elder tree, Acer negundo) och tysklönn (eng. sycamore maple, Acer pseudoplatanus).

Förgiftningsväg

Teorin är att hästarna får i sig toxin via något de äter i hagen.

Patogenes

Sjukdomen ger en ansamling av lipider (fett) i cellerna i musklerna för kroppshållning och andning. Ibland drabbas även hjärtmuskeln.

Diagnos

Initial diagnos baseras på akuta tecken på svår myopati hos en eller flera hästar med tillgång till bete. Urinprov visar mörkt rödbrun eller kaffefärgad urin på grund av muskelsönderfall, myoglobinuri. Blodanalyser visar kraftigt förhöjda muskelenzymer (särskilt CK, men även ASAT, LDH), ibland förhöjda levervärden, och oftast låga kalciumvärden. Specifik diagnos baseras på histopatologisk undersökning, med svår akut muskelnekros (celldöd) i muskulaturen för andning och kroppshållning, samt fettansamlingsmyopati (lipid storage myopathy).
Subkliniska fall (utan symtom) kan påvisas med hjälp av analys av muskelvärdet CK.

Liknande plötslig sjukdom och dödsfall på betet kan bero på flera andra saker, till exempel tarmvred, gräsbetessjuka, botulism, stelkramp, förgiftning, mjältbrand och eventuellt piroplasmos. Oftast ses inte extremt höga muskelvärden vid dessa diagnoser. Differentialdiagnos vid liknande symtom och förhöjda muskelvärden, men med annan anamnes och förlopp, kan till exempel vara andra typer av korsförlamning, nutritionell muskeldegeneration (orsakad av selenbrist), hyperkalemisk periodisk paralys (HYPP) eller muskelskador. Rödbrun urin kan förekomma också vid bland annat klassisk korsförlamning, hemolytisk anemi och piroplasmos.

Provtagning

Blod i EDTA-rör och serumrör tas för hematologi och klinisk kemiska analyser. Urinprov kan tas för påvisande av myoglobin. Muskelbiopsi kan tas för histopatologisk diagnos. För specialfärgningar av muskel kan prover behöva frysas i flytande kväve.

Behandling

Specifik behandling saknas. Understödjande behandling med antiinflammatoriska medel, antioxidanter, och intravenös vätska för att korrigera elektrolytrubbningar, särskilt vid hypokalcemi, har föreslagits. Tömning av urinblåsan kan behövas.

Isolering

Det finns ingen anledning att isolera fall av atypisk myopati.

Stallrengöring och desinfektion

Det finns ingen anledning att desinfektera särskilt vid denna sjukdom.

Profylax

Det rekommenderas att man förhindrar intag av frökapslar från asklönn och tysklönn på hösten, till exempel genom att erbjuda hästarna tillskottsfoder om betet är magert. Om fall av atypisk myopati uppträder på ett visst bete, rekommenderas att ta bort alla övriga hästar från den hagen.

Prognos

Dödligheten i atypisk myopati är hög, tre av fyra drabbade hästar dör eller avlivas.

Zoonosaspekt

Människor drabbas inte av denna sjukdom från hästar. Förgiftning med hypoglycin A förekommer dock från frön från en omogen frukt som växer i Västindien, ackee (Blighia sapida). Sjukdomen, som kallas ”Jamaican vomiting sickness”, ger bland annat kraftiga kräkningar och kan leda till döden. Ackee tillhör samma växtfamilj, kinesträdsväxter (Sapindaceae), som lönnsläktet (Acer) gör.

Vad säger lagstiftningen?

Sjukdomen är inte anmälningspliktig. Gittan Gröndahl vid SVA önskar kontakt med veterinärer eller hästägare med hästar som drabbats av sjukdomen för att övervaka sjukdomsläget i landet. AMAG, Atypical Myopathy Alert Group, önskar också att fallen anmäls till deras internationella databas, http://www.myopathieatypique.fr/.